Många kommuner i landet tampas just nu med sviktande elevantal och funderar febrilt på lösningar som kunde trygga grundskolornas och gymnasiernas framtid på orterna.
Kimitoöns kommun hör till de kommuner där antalet elever sjunker kraftigt de kommande åren. En lösning har därför varit att locka utländska elever från länder utanför EU till orten för att ta studentexamen.
Hittills har det varit gratis, men från och med augusti blir studierna avgiftsbelagda. För i oktober ifjol beslöt regeringen att införa läsårsavgifter för utländska studerande på andra stadiet.
Elever från icke-EES-länder som går i gymnasium eller i yrkesskola berörs från och med nästa läsår av de nya reglerna.
– Inga exakta siffror har ännu slagits fast, men någon summa måste det bli ifall vi ska fortsätta ta emot utländska elever. För vår del handlar det antagligen om en summa på ungefär 10 000 euro, säger rektor Bob Karlsson vid Kimitoöns gymnasium.
Tiotusen euro om året för att ta studenten vid Kimitoöns gymnasium?
– Visst låter det som väldigt mycket, men det är det värt och den summa som våra studerande från orten får från samhället, säger Karlsson.
Hur mycket kommer summorna att påverka intresset att komma hit och studera?
– Visst kommer avgifterna att ha en betydelse för det är nog en så kännbar höjning, säger Karlsson.
Karlsson tror ändå att det i höst kommer att anlända utländska elever till Kimitoöns gymnasium.
– Jag baserar det på mina diskussioner med elever och deras familjer. Dels handlar det om rätt så välbeställda familjer som deltar, men samtidigt är vårt skolsystem och rykte som land väldigt gott ute i världen, säger Karlsson.
Karlsson betonar att många av familjerna vill erbjuda sina ungdomar en bättre och tryggare framtid.
– I de länder som de kommer ifrån kan undervisningen ske tolv timmar per dag och sex dagar i veckan. Därför vill man erbjuda ungdomarna en humanare uppväxt och samtidigt ge dem möjligheter att få en finländsk, nordisk eller europeisk universitetsutbildning, säger Karlsson.
Sjunkande elevantal mer en pedagogisk än en ekonomisk fråga
Bildningschef Marjaana Hoikkala vid Kimitoöns kommun hoppas att terminsavgifterna inte ska ha så stora följder och att utländska studerande också i framtiden ska hitta Kimitoöns gymnasium.
– Visst är det stora summor vi talar om, men jag hoppas ännu att många ändå väljer att komma hit. Men vi ser hur det blir i höst, och det kan inverka på antalet elever i gymnasiet också på sikt, säger Hoikkala.
Enligt Hoikkala är det pedagogiken som avgör om Kimitoön har ett eget gymnasium i framtiden.
– Vi är tvungna att föra den diskussionen i något skede och det handlar om det pedagogiska samarbetet mellan högstadiet och gymnasiet som är i en nyckelposition och kommer att avgöra mycket, säger Hoikkala.
Då det gäller de ekonomiska frågorna så betonar Hoikkala att det är politikerna som i sista hand avgör.
– Kostnaderna för ett litet gymnasium är högre än för större enheter. Men det är fasta kostnader och påverkas inte av om vi får eller inte får utländska studerande, säger Hoikkala.
Dessutom är det enligt Hoikkala också oklart hur mycket statsandelar kommunerna kan räkna med i fortsättningen. Men färre elever betyder större kostnader som ska täckas på ett eller annat sätt.
Tillströmningen fortsättningsvis god
Politikerna i Kimitoöns kommun har åtminstone hittills velat hålla kvar ett eget svenskspråkigt gymnasium på orten. Idag studerar drygt 70 elever vid Kimitoöns gymnasium, varav nio studerande kommer från Kina och Iran.
Enligt Bob Karlsson är de utländska studerandenas betydelse för skolans framtid ännu ganska liten.
– Idag har vi en ganska stor tillströmning med studerande från orten men vår tanke med att ta emot utländska studerande var att se om de kunde vara ett sätt att trygga tillväxten, så att vi också i framtiden kan erbjuda valfria studiehelheter, säger Karlsson.
Så framtiden för Kimitoöns gymnasium står eller faller inte beroende på vad de utländska studerandena gör?
– Nej, men samtidigt vet vi alla att antalet barn sjunker, och kan vi inte locka utländska studerande hit så måste vi hitta någon annan väg framåt. Men det här sker först långt in i framtiden och är inget som väcker min oro just nu, säger Karlsson.