Antalet skolelever kommer i framtiden att sjunka. Det betyder att undervisningen i våra skolor måste bli effektivare. En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från utbildnings- och kulturministeriet har i ett par års tid utrett vilka olika sätt det finns för att strömlinjeforma undervisningen.
Ett förslag arbetsgruppen har kommit fram till är att slå samman undervisningen i religion och livsåskådning. Enligt tjänstemännen skulle det dels leda till besparingar då man inte behöver ha separata klasser för olika elever och så skulle det leda till större jämlikhet och bättre förståelse för varandra.
Luka Vallisto och Kasper Czarnecki går i nian i Lagstads skola i Esbo. De ser inget större behov av en reform.
– Jag läser livsåskådning men har också erfarenhet av religionsundervisningen. Jag tycker det är ganska bra som det är nu. Skillnaderna mellan ämnena är ganska små, säger Vallisto.
Czarnecki läser religion och menar att undervisningen redan nu fokuserar mer på allmänna frågor:
–Just nu handlar det mest om etik och moral, vi talar inte så mycket om direkt religiösa frågor.
Två elever som däremot är för en möjlig sammanslagning av de två skolämnena är Clara Tallberg och Selma Vainio. De tycker, i likhet med Vallisto och Czarnecki, att undervisningen redan nu är ganska lika och att det just därför skulle vara en bra idé.
– Om alla hade samma ämne skulle det bli mera jämlikt i synnerhet för dem som har en minoritetsreligion, tror Tallberg.
En utmaning som Svenskfinland tampas med är att hitta behöriga lärare till alla olika religioner, menar lärare i evangelisk-luthersk religion Evald Hemström från Lagstads skola.
– Rent ekonomiskt och administrativt skulle det därför vara en fördel med ett nytt, gemensamt ämne, säger han.
Hemström är själv uppvuxen i Sverige där man redan länge har haft ett gemensamt ämne för alla elever då det gäller livsåskådning. För honom skulle förändringen inte kännas som något främmande. Men han ser också utmaningar med en reform.
– Just nu är undervisningen uppbyggd så att man från årskurs 1-6 går igenom de egna berättelserna inom den egna religionen och det är först efter årskurs 7 som det blir mera allmänt, menar han.
Livsåskådningen handlar enligt Hemström mera om vad den enskilda individen tänker och känner för olika frågor och inte så mycket om att vara del av en viss grupp.
Clara Tallberg håller med tjänstemännen om att ett nytt ämne skulle kunna föra med sig ökad förståelse för andra kulturer.
– Med ett nytt ämne skulle man kunna gå djupare in i vad olika religioner har för åsikt om moral och etik, säger hon.
Politikerna oense
Då förslaget på att sammanslå livsåskådningen och religionsundervisningen lades fram reagerade rikspolitikerna rätt olika.
Enligt undervisningsminister Anders Adlercreutz, SFP, kommer inte religionsundervisningen att försvinna från skolorna i och med reformen. Den skulle fortfarande vara en del av det nya livsåskådningsämnet.
– Jag anser att ett gemensamt ämne skulle förbättra förståelsen för Finlands kulturarv, de olika synsättena och för varandra. Det kan också bryta de stängsel som vi inom oss har om olika religioner och livsfilosofier, tror han.
Han får medhåll av Tuula Haatainen, SDP, som är ordförande för riksdagens kulturutskott.
– Jämlikhet bottnar i att alla barn får samma information och undervisning om olika religioner. Jag tror att det skulle föra samman finländarna, säger hon.
Päivi Räsänen, KD, ser å sin sida ingen orsak att börja ändra i undervisningen då det gäller livsåskådningsfrågor.
– Jag skulle inte skrota religionsundervisningen bara för att spara. Det är viktigt både för majoritetsbefolkningen och för minoriteterna att alla får ha kvar undervisning i den egna religionen, menar hon.
Fler väljer livsåskådning
Den evangelisk-lutherska religionen är fortfarande populärast i de finländska skolorna, trots att antalet människor som hör till kyrkan har sjunkit.
År 2024 deltog lite under 430 000 elever i den evangelisk-lutherska undervisningen.
Men antalet elever som väljer livsåskådning eller islam ökar i jämn takt. 75 000 elever läste livsåskådning och 21 000 elever läste islam.
Det slutliga beslutet om en möjlig reform av religionsundervisningen kommer att ligga på den kommande regeringens bord.
Vad tror du att en dylik reform skulle kunna leda till? Svara gärna i kommentarerna.