Att den allmänna värnplikten kan komma att återinföras väcker protest bland många unga i Tyskland.
Likaså är många besvikna över det pensionspaket som regeringen nyligen fattade beslut om.
Paketet medför nya kostnader på över 100 miljarder euro.
Också de unga i förbundskansler Friedrich Merz parti Kristdemokraterna protesterade mot att det är de som får stå för kostnaderna.
– Vi har nått en punkt där jag har valt att begränsa hur mycket jag följer vad som besluts i Berlin. Annars får man helt enkelt en viss känsla av maktlöshet, säger 17-åriga Niklas Asikoglu.
Att han av bristande intresse eller likgiltighet skulle vända politiken ryggen stämmer ändå inte, tvärtom.
Asikoglu fyller snart 18 och kan på så sätt ställa upp i det bayerska kommunalvalet i början av mars.
Han är den yngsta kandidaten på Socialdemokraternas lista i staden Germering, strax väster om München.
– Jag har suttit två år i ungdomsfullmäktige och följt kommunalpolitiken. I samband med det har jag märkt att man måste ta en plats i stadsfullmäktige för att på riktigt kunna vara med om att fatta besluten.
Någon måste påminna om att de unga finns och ställer krav, säger Asikoglu:
Politik för en åldrande befolkning
I de tyska debatterna handlar det inte enbart om pensioner och värnplikt.
Också bland annat utbildnings- och klimatpolitiken räknas till områden där ungas åsikter inte hörs.
Detsamma gällde för den tyska coronapolitiken, då just unga människors rätt till ett normalt liv begränsades stort för att skydda de äldre.
– Jag tror mycket hänger på att vi har en åldrande befolkning. Man gör politik för den största väljargruppen då man vet att det ger mest röster, säger Niklas Asikoglu.
Han lyfter frågan om den allmänna värnplikten ska återinföras som exempel:
Man kan dock inte säga att Socialdemokraterna, partiet som Niklas Asikoglu kandiderar för, särskilt skulle driva unga människors intressen.
– Jag tror att det här problemet gäller i en viss grad för alla partier. Om partiernas kandidater är för gamla gynnar de inte de unga.
– I ett kommunalval ser jag det ändå som viktigare vilken person du röstar på, då en enskild person kan ha ett stort inflytande gällande vilka frågor som prioriteras, säger Asikoglu.
Pensionärerna avgör
Frank Greuel, forskare på det tyska ungdomsinstitutet i Halle, håller med om att ungas intressen och behov inte väger tungt just nu.
– För tillfället spelar de endast en begränsad roll i den politiska och samhälleliga debatten.
Enligt honom finns det i nuläget inga mekanismer som skulle säkerställa att ungas åsikter hörs.
– Agendan sätts främst av äldre etablerade politiker som sitter på den verkliga politiska makten och de har andra intressen än de unga.
Redan nu talar experter om att framtida val i hög grad avgörs beroende på hur pensionärerna röstar. De blir på så sätt en mycket attraktiv väljargrupp för alla partier.
– Vi ser det här helt konkret när det gäller pensionerna. Man har redan länge vetat om att systemet kommer att belasta de yngre generationerna, men man har blundat för det här i långa tider. De beslut som fattas i dag, visar att man fortsätter att blunda.
Ett förslag som cirkulerar är att sänka rösträttsåldern till 16 år, vilket redan har gjorts i vissa val.
Frank Greuel ser att man borde ta ett steg vidare.
– Man kunde införa någon sorts delaktighetsprocess på alla nivåer, så att man åtminstone hör de ungas åsikter om frågorna. I kommunerna fungerar det här delvis, men på riksnivå så gott som inte alls.
Problem för demokratin
Att många yngre väljare under de senaste åren verkar ha hittat ytterhögerpartiet Alternative für Deutschland, ser Frank Greuel delvis som en följd av de övriga partiernas politik gentemot de unga.
– Jag ser det som en möjlig fara att unga vänder politiken ryggen om de känner att de lämnas utanför systemet. Det här gagnar förstås auktoritära krafter och vi ser att ett parti som AfD aktivt är ute för att locka unga väljare via sociala medier.
– I motsats till många andra uppfattas de som ett parti som talar med de unga, säger Greuel.
Att unga lämnas utanför beslutsfattandet har enligt honom också andra följder.
– Det handlar också om politisk kompetens. Om man lämnas utanför lär man sig inte att stå upp för sina egna intressen eller att stå ut med andras åsikter. För demokratin är det här extremt farligt.
Niklas Asikoglu ser att det för hela landets framtid skulle vara viktigt att djupare involvera de unga:
– Det handlar inte bara om unga människor utan också om innovation. Om man inte är beredd att satsa på dem som ska ta landet mot framtiden kommer vi att stagnera och förlora välstånd, säger Niklas Asikoglu.