När Ryssland anföll Ukraina för snart fyra år sedan var krigsforskaren Ilmari Käihkö en av dem som underskattade den ukrainska militära förmågan.
Han är universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm och gästande forskare vid Helsingfors universitet. På tisdagen delade han med sig av sina lärdomar från Ukrainakriget vid en föreläsning på Korsholms vuxeninstitut.
– Vi trodde att den ryska militären var mycket starkare än den var, och att den ukrainska var mycket svagare än den var.
Hans andra misstag var att han överskattade samhällsresiliensen, motståndet från den ukrainska befolkningen.
– Jag förväntade mig en omfattande gerillakrigföring mot de ryska ockupationsstyrkorna. Det har vi inte sett.
Han tror att det finns många anledningar till att den uteblivit.
– En är att Ryssland har använt rätt brutala medel för att utrota motstånd på de här områdena.
Det tredje misstaget som han nämner är att han missbedömde Kinas roll i kriget.
– Det kan mycket väl visa sig i framtiden att en viktig faktor till att det här kriget har gått som det har gått för Ryssland, att de har kunnat fortsätta kriget i fyra år, är Kinas stöd. Det diskuteras men vi vet inte exakt hur det ser ut.
En kompromissfred knappast rättvis
Just nu är Ukrainas situation svår med ett osäkert stöd från bundsförvanterna. USA är oberäkneligt och Europa splittrat i sin syn på det konkreta stödet till Ukraina.
– Även om jag inte riktigt ser hur Ukraina kan vinna det här kriget militärt ser jag inte riktigt att Ryssland är nära att besegra Ukraina militärt heller.
Det vanligaste sättet att få slut på ett krig är att förhandla om fred, och då handlar det om att komma fram till en kompromisslösning.
– Problemet i det här fallet är ju givetvis att det är Ryssland som olagligt anfallit Ukraina, och en kompromissfred kommer knappast att bli en rättvis fred.
Enligt Käihkö måste ukrainarna göra väldigt smärtsamma eftergifter. Här drar han paralleller till Finlands situation efter vinterkriget.
– Det var smärtsamt för oss och det kommer att bli smärtsamt för Ukraina också. Men det här är fortfarande en saga som kan sluta väl.
Ingen stark hotbild mot Finland eller Baltikum
Käihkö ser ingen omedelbar hotbild mot Finland och säger också att han är mindre orolig över en invasion av Baltikum än många andra. Han säger att man brukar förstå potentiella krigshandlingar genom att fundera över mål och medel.
– I dagsläget saknar Ryssland medel för att göra en storskalig invasion av ett NATO-land, ett EU-land som skulle resultera i en stark motreaktion.
Så länge Ukrainakriget fortsätter på samma vis som hittills tror han inte att Ryssland har förmåga att göra något sådant. Ändå påminner Käihkö om att vi också måste titta på eventuella motiv för en invasion, men han ser inga motiv från Rysslands sida.
Annat var det med Ukraina – där nämner han en artikel som Vladimir Putin skrev redan 2021, ett halvår före krigsutbrottet.
– Han sa i princip att ryssar och ukrainare tillhör samma nationalitet, samma nation, det vill säga att alla är ryssar – det är inte så att ryssarna är ukrainare. Han förnekade ju ukrainarnas existens, och han har förnekat Ukrainas suveränitet.
Ukraina kommer att binda ryska styrkorna länge
Men även Ukrainakriget ansågs vara ett mycket dumt drag från Putins sida och därför måste vi även förbereda oss på det som ter sig som osannolika scenarier.
Enligt bedömningar från olika håll kommer det ändå att ta Ryssland mellan tre och tio år att återuppbygga upp sin militär efter Ukrainakriget. Käihkö tror också att en stor del av de ryska styrkorna kommer att behöva stanna kvar vid Ukrainas gränser och de ockuperade områdena när Ukrainakriget slutat.
– De blir bundna där och är borta från eventuella krigshandlingar på annat håll.
Däremot kan vi förvänta oss sabotage och andra icke-militära angrepp.
– De är inte trevliga, men mycket bättre alternativ än ett fullskaligt krig.
Skriver för unga människor om krig
Tisdagskvällens föreläsning baserade sig på en av hans böcker. Hans nuvarande bokprojekt som ännu inte är utgivet riktar sig till en lite yngre publik och handlar om varför människor krigar.
– Unga behöver veta om krig, inte minst i Finland, eftersom en del unga förväntas genomföra värnplikt och försvara oss andra i framtiden.
I Finland har vi haft en tradition av att tala om de plikter och skyldigheter som vi har fått av veteranerna. Käihkö vill inte bara servera fakta utan framför allt få de unga att tänka själva.
– Det är inte heller så att alla nödvändigtvis måste gå till militären. Men många av dem kommer oavsett att göra det, och det är bättre att de tänker igenom det innan de gör det.