EU-kommissionen firade i veckan det nya frihandelsavtalet med Indien. Det markerar ännu en seger i EU:s intensiva jakt på nya handelspartner. Strategin är att gardera sig mot president Donald Trumps oförutsägbara och protektionistiska tullpolitik.
Men bakom de stolta handslagen döljer sig en krass verklighet. Trots att Indien är en växande ekonomi med 1,4 miljarder invånare, väger handeln med USA fortfarande tio gånger tyngre. USA är inte bara EU:s största handelspartner, utan fungerar som unionens ekonomiska operativsystem.
– USA är fortfarande en oumbärlig partner för EU ur ett ekonomiskt, säkerhetsmässigt och teknologiskt perspektiv, säger handelsexperten Heli Siikaluoma vid Finlands näringsliv (EK).
Ett djupt rotat beroende
Europa är i dag djupt beroende av USA för flera kritiska funktioner: från försvar och digitala tjänster till betalsystem. Amerikanska Visa och Mastercard hanterar två tredjedelar av alla kortköp i Europa. Dessutom importerar EU omkring en fjärdedel av sin naturgas från USA.
Den amerikanska marknaden lockar med enorm köpkraft och få regleringar. Det är förklaringen till att USA slukar 20 procent av EU:s export och förblir den europeiska industrins favoritmarknad.
Donald Trump och hans administration vill minska det amerikanska handelsunderskottet gentemot Europa genom höjda tullar. Det slår hårt mot europeiska företag, särskilt då modern handel bygger på långa globala leverantörskedjor.
De gällande tullarna och hoten om tilläggstullar ökar osäkerheten och produktionskostnaderna.
– Företagen ogillar osäkerhet, konstaterar Siikaluoma.
Ett konkret exempel är tyska Volkswagen. Fordonsjättens vd Oliver Blume uppgav nyligen för Handelsblatt att koncernen inte kommer att bygga en planerad fabrik för premiummärket Audi i USA om inte tullarna sänks. Den tyska bilexporten till USA är kritisk för både Tysklands ekonomi och den amerikanska bilmarknaden.
Samtidigt som investeringar i USA riskerar att frysa inne, öppnar avtalet med Indien nya dörrar. Där sänks tullarna på bilar dramatiskt – från 110 procent till 10 procent.
Offensiv avtalsstrategi
Att EU tecknar nya frihandelsavtal har en betydande positiv effekt på Europas ekonomi. Särskilt när sådana avtal sluts på flera fronter samtidigt, säger Heli Siikaluoma.
Forskningen visar dessutom att EU:s export vanligtvis växer avsevärt snabbare till de länder som EU har ett giltigt handelsavtal med.
– Till exempel avtalet med Indien avskaffar hinder och befriar hela 90 procent av EU:s export från tullar. Det sänker kostnaderna och underlättar handeln, vilket alltså mycket konkret främjar företagens export, säger Siikaluoma.
Finlands totala export till Sydamerikas Mercosurländer som består av Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay är endast cirka två procent medan Finlands export till Indien är ungefär en procent av den totala varuexporten.
– Andelarna är mycket små. Men just här ser vi potentialen: Mercosurområdets marknader har traditionellt varit mycket skyddade, men nu håller tullarna på att tas bort, säger Siikaluoma.
EU:s mål är inte att bryta med USA, utan att minska sårbarheten genom att nå nya marknader och skapa nödvändig tillväxt.
Kontrasten mellan de ekonomiska stormakterna är dock tydlig: Medan USA reser tullmurar, arbetar EU för att montera ner dem.
– EU har flest handelsavtal i världen. Vi har ett mångsidigt nätverk, och det är vår styrka, avslutar Siikaluoma.