WASHINGTON Vanligtvis går Trumpadministrationens taktik ut på att blåneka och gå till motattack mot dem som kritiserar dess politik eller uttalanden, men under måndagen ändrades plötsligt tongångarna.
Donald Trump meddelade att han har talat med både Minnesotas demokratiska guvernör Tim Walz och Minneapolis demokratiska borgmästare Jacob Frey. Samtalen beskrivs som bra.
”Vi verkar faktiskt vara på samma våglängd”, skriver Trump på sin plattform Truth Social om telefonsamtalet med Walz.
Det här markerar en klar förändring. Trumpadministrationen och delstatens demokrater har länge varit på kollisionskurs över migrationsräderna och dödsskjutningarna i staden.
Trots att Trumpadministrationen i praktiken bad amerikanerna att lita på sin version av händelserna, och inte på sina egna ögon, blev det allt tydligare att den allmänna opinionen inte gick att styra i en för presidenten fördelaktig riktning.
Möblerar Trump om?
Det största tecknet på en kursändring är uppgifterna om att chefen för gränspolisen Border Patrol Gregory Bovino, som har lett arbetet i flera städer och varit ett slags ansikte utåt för Trumps hårdföra migrationstillslag, ska skickas tillbaka till sitt tidigare jobb i Kalifornien.
Migrationstillslagen innebär att federala agenter från exempelvis migrationsmyndigheten Immigration and Customs Enforcement (ICE) och gränspolisen utför räder för att gripa papperslösa, men de har även gripit amerikanska medborgare.
En del av Bovinos gränsbevakningsstyrkor ska också nu lämna Minnesota, enligt borgmästaren Jacob Frey.
I stället för Bovino ska Trumps gränschef, den tidigare ICE-chefen Tom Homan, leda insatsen i Minnesota. Vad det leder till konkret återstår att se, men det kan tolkas som en vilja att skruva ner temperaturen en aning.
Homan stöder Trumps hårdföra linje, men har betydligt mer erfarenhet i rollen. Till exempel jobbade han med deporteringar under Barack Obamas administration. Han väntas nu föra med sig ordning och återhållsamhet, till skillnad från Bovino.
Oordning i de egna leden
Hittills har Trumpadministrationen, trots kritik, hållit benhårt fast vid sin version om fallen där Renee Good och Alex Pretti sköts ihjäl på öppen gata av federala agenter.
Det officiella narrativet har gått ut på att – på felaktiga grunder – anklaga offren för att ha utgjort hot mot agenterna och stämpla dem som inhemska terrorister innan fallen utretts.
Greg Bovino anklagade Pretti för att ha haft för avsikt att döda agenter. Ministern för inrikessäkerhet Kristi Noem hävdade för sin del att han försökte attackera polisen och svingade sitt vapen mot dem.
Men inte långt därefter krackelerade fasaden, när videor från händelserna spreds. Trump uppges ha blivit allt mer frustrerad, säger källor till flera amerikanska medier.
Under de senaste dagarna har kritiken mot administrationens hantering av fallet ökat, också inom det Republikanska partiet.
Den senaste att ifrågasätta administrationens agerande är senatorn John Curtis från Utah, som i ett inlägg på X sa att han inte håller med om Noems svar på händelsen som kom innan alla detaljer var kända.
Donald Trump verkar därför nu ha insett att han har tappat kontrollen över narrativet kring dödsskjutningarna i Minneapolis, som under de senaste dagarna har gått mot att bli en bredare politisk kris för presidenten.
Skärpt tonläge från Demokraterna och väljarna
Dödsskjutningarna blev droppen som fick bägaren att rinna över, men särskilt sättet som ICE-räderna utförs på har varit föremål för kritik bland väljarna redan en längre tid.
Det starkaste motståndet mot ICE finns bland Demokraterna och obundna väljare, men motståndet har också ökat något bland Republikanerna.
En färsk opinionsmätning från YouGov visar att en majoritet av amerikanerna, 57 procent, ogillar sättet som ICE sköter sitt jobb på, antingen i viss mån eller starkt.
Medan 58 procent anser att ICE:s metoder är för kraftfulla, anser 23 procent av amerikanerna att metoderna är lagom. Tio procent skulle vilja se ännu hårdare tag.
Undersökningen visar också att de amerikaner som har sett videon där Alex Pretti skjuts är mer benägna att säga att skjutningen inte kan rättfärdigas.
ICE-agenternas aggressiva metoder har också lett till en tvist i den amerikanska kongressen, där Demokraternas senatorer hotar att blockera ett budgetförslag.
Om inte budgetförslaget, där bland annat tilläggsfinansiering för ICE ingår, godkänns på fredagen kan USA stå inför ytterligare en federal nedstängning.
En nedstängning är ett sätt för Demokraterna att visa missnöje, men samtidigt gav höstens rekordlånga nedstängning inget konkret resultat. Den gången motsatte sig Demokraterna budgeten över ett bråk om hälsovården.
Migrationspolitiken kommer att fortsätta
När Donald Trump nu ser ut att backa kan hans kritiker än en gång använda uttrycket ”TACO” (Trump Always Chickens Out).
Uttrycket, som syftar på att Trump skulle fega ur, har använts i samband med hans utspel om Iran och Grönland, där han initialt tagit en hård linje för att sedan dra sig tillbaka.
Det är ändå tveksamt mot bakgrunden att Trump de facto har agerat kraftfullt i till exempel Iran och Venezuela i år, på sätt som flera bedömare menar bryter mot internationell rätt.
I fallet med Minneapolis har Trump själv varit delaktig i att sprida ett narrativ som ifrågasatts och motbevisats kring dödsskjutningarna, vilket har ökat motsättningarna i Minnesota.
Och också ifall det faktiskt är så att Trump nu tvingas backa i Minneapolis, är det ändå troligt att den hårda migrationspolitiken kommer att fortsätta på andra håll i landet.
Josefin Flemmich är USA-korrespondent och bevakar Trumpadministrationen i Washington DC.