Den 8 januari ströp regimen i Iran åtkomsten till internet och isolerade landet från omvärlden. Mobiltelefoner och satellittjänster fungerade hackigt.
I detta kommunikationsmörker slog säkerhetsstyrkorna till för att kväsa demonstrationer som spridit sig till hela landet.
I 48 timmar utspelades den iranska statens dödligaste angrepp mot sitt eget folk sedan Islamiska republikens grundande 1979.
”Internet stängdes och de började skjuta på folk”
Det var den tolfte dagen av landsomfattande oroligheter. Krav på bättre levnadsförhållanden utmynnade i demonstrationer för att bli kvitt regimen.
Stämningen vid demonstrationerna beskrivs som positiv och beslutsam, och det fanns hopp om att en revolution kanske faktiskt skulle ske.
Men det här hoppet slogs ned av den blodsutgjutelse som följde.
Mahmood Amiry-Moghaddam, chef för den Norgebaserade iranska människorättsgruppen (Iran Human Rights), säger att demonstrationerna kvällen den 8 januari troligen var de största protesterna hittills.
Kan du berätta vad som hände den 8 januari?
– Då myndigheterna stängde ner internet på kvällen började de samtidigt skjuta mot folk med kulsprutor och andra vapen. Det här mönstret hörde vi att folk hade utsatts för i hela landet – oavsett om det var stora städer eller mindre orter. Och på de platser där protester ägde rum – där hade det också dödats människor.
Enligt Amiry-Moghaddam verkade syftet ha varit att döda så många som möjligt.
– Även när folk har sprungit därifrån har de beskjutits. Folk som gömde sig blev beskjutna, och till och med skadade personer på marken dödades med skott på nära håll, i huvudet.
Han säger att dödandet fortsatte hela natten och följande dag då människor igen gick ut på gatorna för att protestera.
– I vissa städer var fredagen ännu värre. De använde kulsprutor, förföljde folk, sköt urskillningslöst. Jag tror att under dessa två dygn, alltså från torsdag kväll till lördag, har vi troligen utsatts för den största massakern på demonstranter i vår tid.
Tusentals döda och blodtäckta gator
I takt med att mörkläggningen småningom hävts börjar de sanna händelserna delvis öppna sig via berättelser från demonstranter som har lämnat Iran.
Vittnen, människorättsaktivister och sjukvårdspersonal säger att säkerhetsstyrkorna låg bakom våldet den 8 och 9 januari, och att gatorna över hela Iran förvandlades till något som liknade en krigszon. Bårhusen fylldes med oidentifierade kroppar.
Videor visar blodtäckta gator, demonstranter som ligger orörliga med uppenbara skottskador, skottlossning och skrik. En del demonstranter hade skjutits rakt i ansiktet.
Iran Human Rights bedömer att den slutliga dödssiffran kan överstiga 25 000.
Så här såg protesterna ut ett dygn efter att internet stängdes av i Iran:
Kaoset eskalerade runt om i landet
Kaoset trappades upp i hela landet. Demonstranter satte eld på fordon och byggnader och kastade stenar mot säkerhetsstyrkor och paramilitärer.
Regimen hävdade att demonstrationerna hade infiltrerats av upprorsmakare som arbetade för Israel och USA, och att det fanns terrorister som ville sprida oroligheter.
Irans högsta ledare ayatolla Ali Khamenei har erkänt att tusentals människor dödades, men han beskyller människor med ”kopplingar till Israel och USA” för blodbadet.
Hurudan är stämningen nu i Iran?
– Chock, ilska. Trauma. Hela nationen är traumatiserad.
Vad tror du kommer att hända nu?
– Vi är väldigt oroliga för vad som händer med de tusentals människor som är frihetsberövade. Hur många av dem lever fortfarande? Det finns desperata familjer över hela Iran som letar efter sina anhöriga. Det är vår främsta oro. Vi vet att de fortsätter gripa folk. Vi vet att det finns vägspärrar i en del områden. Vi är också rädda för att massakern som började på gatorna kan fortsätta inne i fängelserna.
Är folk nu rädda för att gå ut och demonstrera?
– Just nu sprider myndigheterna mycket rädsla. Syftet är att paralysera hela befolkningen.
Mahmood Amiry-Moghaddam är inte så säker på att man kommer att se några stora protester nu. Han konstaterar att folk är chockade men också extremt arga.
– Och de hoppas fortfarande på att det internationella samfundet ska hjälpa dem.
På vilket sätt tror du att det internationella samfundet kan hjälpa?
– Jag som arbetar för en människorättsorganisation hoppas på att det internationella samfundet gör allt för att ställa Irans ledare till svars.
– Saker man kan göra politiskt är att placera Islamiska revolutionsgardet IRGC på en terrorlista, frysa deras tillgångar, starta brottsutredningar mot ledarna och höga tjänstemän inom hela den islamiska republiken. Också utrikesministeriet, som försöker dölja eller rättfärdiga dessa brott, måste ställas till svars.
Amiry-Moghaddam säger att sådana här massakrer måste få konsekvenser.
– Annars vet vi inte var den islamiska republiken sätter stopp.
”En så här dramatisk upptrappning av våld måste bestraffas utifrån”
Amiry-Moghaddam poängterar att det som hände i Iran denna gång är en dramatisk upptrappning jämfört med tidigare protester.
– Om man tänker proportionerligt i förhållande till det våld som använts räcker det inte med att bara fördöma. Det är revolutionsgardet som står bakom allt det här dödandet, och de måste sättas på EU:s terrorlista.
Han hoppas också att det internationella samfundet inser vad den islamiska republiken Iran verkligen är:
– En regim som måste döda tusentals för att behålla makten har inte någon legitimitet. Det internationella samfundet borde också erkänna det iranska folkets rätt till självbestämmande.
Videor från demonstrationer har verifierats av bland annat BBC och CNN.