Start

Teknologif­öretagaren Timo Miettinen blev konstsamlare och mecenat med säte i Berlin

Timo Miettinen hör till ägarsläkten bakom det internationella företaget Ensto, och är andra generationens konstsamlare i familjen. Den första var hans mamma.

En äldre man i orange tröja och blå kavaj står framför ett konstverk som visar en fantasivärld.
Konstsamlaren Timo Miettinen framför Eemil Karilas tavla KitKat 1743–1748 (2016). Bild: Steven Morgan / Yle

Konstsamlaren och mecenaten Timo Miettinen har gjort sin karriär inom ett familjeföretag. Men numera ägnar han sig åt sin stora konstsamling.

Han bor i Berlin och på ön Capri och skapar där mötesplatser för konstvärlden med fokus på en internationalisering av finländsk konst.

– Jag har alltid tänkt att det är viktigt att visa finsk konst och kultur i en internationell kontext, säger Miettinen.

Salon Dahlmann i Berlin
Miettinens hus i Berlin, Haus Dahlmann, är ett präktigt exempel på en byggnad i den tyska Gründerzeit-stilen. Bild: Yle / Peter Lüttge

Hans stora hus i Berlin på Marburger Straße nära praktbulevarden Kurfürstendamm är som klippt och skuret för den här sortens konst- och kulturförmedling. Där håller han hus och klassiska salonger som från anno dazumal.

Timo Miettinen började först samla finländsk och tysk konst. Men på senare tid har det kommit alltmera internationell konst med i bilden. Det syns också på den aktuella utställningen Body Politics som visar över 120 verk av 52 konstnärer ur hans samling Miettinen Collection.

En målning av ett par med nakna underkroppar.
Hans-Jörg Mayer: Vogue (2005). Bild: Steven Morgan / Yle

Kroppsligheten

Numera består hans samling av 30 procent finländska verk, 30 procent tyska alstrar och 40 procent verk av internationella konstnärer som Amoako Boafo från Ghana vars verk Body Politics 3 från 2016 gav namn till den aktuella utställningen.

Timo Miettinen upptäckte Boafo väldigt tidigt och insåg snart hans potential. Idag hör han till de främsta namnen bland internationella samtidskonstnärer och har blivit vida känd hos allmänheten för sitt säregna sätt att måla med fingrarna.

Boafos verk lyfter fram frågor och perspektiv som etnicitet, identitet och maskulinitetens roll och hänvisar till de sociala förfaranden och normer som reglerar människokroppen.

En målning av en naken svart man sittandes på en säng som håller en bok framför sitt kön.
Amoako Boafo: Body Politics 3 (2016). Bild: Miettinen Collection

Utställningen på Kuntsi i Vasa undersöker kroppsligheten bland annat ur ett identitetsperspektiv. Identiteten betraktas som en process som ständigt utformas.

Erfarenheter som sträcker sig från barndomen till vuxenlivet, sociala förväntningar och kroppsideal som skapats av den digitala kulturen är centrala teman. I utställningen tolkar konstnärerna också mänskligheten och dess mångfald, vilket inkluderar sexualitet, kroppslig sjukdom och till slut döden.

Unga konstnärer

Att Miettinen hittade en ung konstnär i början av sin karriär är ingen tillfällighet.

– Det mest intressanta som samlare var att följa och främjar unga konstnärers karriär, berättar Timo. Det är det som har gett mig mest.

En målning av en fantasivärld med nakna människor och skelett.
Eemil Karila: KitKat 1743-1748 (2016). Bild: Steven Morgan / Yle

Men han tittar också bakåt.

– Det finns mycket viktiga moderna och nutidskonstnärer som är väldigt etablerade. Dessa konstnärer har varit förebilder för unga konstnärer.

Ich bin ein Berliner, såsom Kennedy också sade det.

Timo Miettinen

Miettinen berättar att han har hittat de flesta av sina konstverk själv. Han har också lyssnat på sina vänner, kuratorer, museidirektörer och andra samlare när han köpt sin konst.

Men själv han har alltid haft det sista ordet.

– En sak är viktig. Jag försöker inte känna konstnären innan, utan först vilja se konstverket. Man ska inte bli för mycket påverkad av konstnärens personlighet. Men efter jag har köpt ett verk för samlingen bli jag intresserad av att också lära känna konstnären, berättar Miettinen.

Politisk konst

Många verk i utställningen på Kuntsi har en klar politisk agenda. Han medger att det har blivit ett medvetet val.

– Särskilt just nu, när vi lever i en värld med stora förändringar, är politiken viktig. Och jag tycker att det hör nästan till konstnärens plikter att ta ansvar för politiken och vad som pågår i världen.

Ett fotografi av två maskerade personer, en kvinna och en man, som protesterar våldsamt mot något.
Julian Röder: Protests against G-8 Summit, Genoa, Italy (2001) Bild: Steven Morgan / Yle

Men han säger också att det inte alltid har varit så.

– Min första reaktion är ofta konservativ. Men efter en stund, efter att jag har tänkt på nytt, är det inte alls så. Då brukar jag fråga mig om det här verket är viktigt för mig? Vad är innehållet?

Två målningar av en naken och luden man på ett rokokomöblemang.
Alexander Basil: Untitled (2021 och 2020). Bild: Steven Morgan / Yle

– Den kan vara jätteful, den där bilden, men den är unik och speciell. Jag har kanske aldrig sett någonting sådant av en ung konstnär. Där har jag blivit mjukare med åren.

Utställningen ”Miettinen Collection – Body Politics” pågår på Kuntsi museum för modern konst i Vasa fram till den 4 april 2026.