Flera ämnen vid Åbo Akademi kan läggas ner, slås ihop eller få undervisningen på engelska.
Det visar ett första förslag över Åbo Akademis pågående utbildningsreform som akademin informerade medier om i ett pressmeddelande på onsdagsförmiddagen.
Syftet med utbildningsreformen är att stärka och modernisera utbildningarna så att de är ekonomiskt hållbara och möter framtidens behov.
Huvudämnen kan försvinna eller bli biämnen
Bland de förändringar som nu utreds föreslås exempelvis att nationalekonomi och informationsvetenskap upphör som huvudämnen inom samhällsvetenskapliga utbildningen. Nationalekonomi föreslås kvarstå som huvudämne inom ekonomutbildningen och informationsvetenskap som biämne.
Informationssystem föreslås upphöra som huvudämne på svenska på magisternivå, men skulle ingå i det engelskspråkiga magisterprogrammet Governance of Digitalization.
Europastudier som inriktning inom magisterprogrammet i statsvetenskap föreslås läggas ner.
Genusvetenskap föreslås upphöra som huvudämne på kandidatnivå, men kurser i genusvetenskap ingår i gemensamma studier för studerande i kultur, historia och filosofi.
Man utreder också möjligheten att antagningen till finska, tyska, franska och ryska skulle ske vartannat år.
Dessutom föreslår utbildningsrådet en del mindre förändringar som kan genomföras redan inför det kommande läsåret. Det gäller till exempel att se över utbudet av valbara kurser och att minska behovet av timlärare.
Arbetet med reformen fortsätter under våren, då både utbildningsrådet och styrelsen löpande behandlar förslagen och planerar för framtida utbildningsutbud.
De första eventuella besluten kring de föreslagna åtgärderna fattas senare under vårterminen.
Enligt Mikael Nygård, vice rektor för utbildning, har diskussionen om utbildningsreformen varit konstruktiv. Utbildningsrådet har varit tvunget att hålla i åtanke vilka konsekvenser förslagen kan ha på långsikt.
– Samtidigt som vi balanserar ekonomin och ser över utbildningarna måste vi se till att inte minska på söktrycket eller skada Åbo Akademis offentliga bild, säger Nygård.
Hur ser ni till att Åbo Akademi fortfarande är ett attraktivt universitet för studenter mitt i allt arbete med att fixa ekonomin?
– Vi ska ha utbildningar som är genomtänkta, som studerande trivs i och som leder till en examen som är konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Vi behöver en ekonomi som stöder detta men det viktigaste är att öka utbildningens kvalitet så det blir enklare och smidigare att studera.
I förslaget vill man ändra vissa svenskspråkiga utbildningar till engelska. Hur försäkrar man sig om att den svenskspråkiga specialkunskapen inte försvinner?
– Det är en ändamålsenlighetsfråga och en ekonomisk fråga hur mycket vi kan bära av vårt ansvar att utbilda specialister på svenska i Finland och vad kan vi göra i samarbete med andra aktörer. Vi försöker värna om det så långt vi kan men det är en knivig fråga.
Inga beslut ännu om utbildningsreformen
Strax före jul lämnade prefekterna vid fakulteterna in sina rapporter med utvärderingar av de nuvarande utbildningsprogrammen, tillsammans med förslag på utvecklingsåtgärder.
Åbo Akademis utbildningsråd tog del av en sammanfattning av prefekternas rapporter och sammanfattningen presenterades också för Åbo Akademis styrelse tisdagen den 27 januari.
Akademin jobbar nu vidare med de här förslagen och inga slutgiltiga beslut har fattats, betonar tf rektor Gunilla Widén i pressmeddelandet.
Artikeln uppdaterad med Åbo Akademis vice rektor för utbildning, Mikael Nygårds kommentarer torsdagen 28.1.2026 klockan 16:55