Relationspodden har flera gånger behandlat temat separation och skilsmässa, men en lyssnare poängterade nyligen att vi missat en synvinkel.
Finns det par som lyckats göra en helomvändning och bestämt sig för att ge relationen en chans till, fast det såg riktigt mörkt ut i något skede?
Jovisst, några av er skrev in och berättade om hur ni lyckades med konststycket att navigera in på lugnare farvatten efter att det stormat rejält ett tag där hemma.
Det är ändå viktigt att påpeka att alla äktenskap inte är värda att räddas. Om en partner är kontrollerande, hotfull eller sjukligt svartsjuk är det antagligen bäst att se sig om efter utvägar.
Men om det ännu finns kärlek kvar och krisen mest beror på trötthet, stress eller bristande kommunikation, då finns det kanske en chans. Men det förutsätter att båda är beredda att kämpa och eventuellt ta in hjälp av en parterapeut.
Här kan du läsa några av breven vi fick in i veckan – flera blir det förstås i podden.
Vi lyckades, men lätt var det inte
”Vi blev tillsammans när vi var väldigt unga, för några år sedan hade vi en kris. Orsaken var att vi båda hade varit otrogna, men egentligen var det bara toppen av isberget.
Vi var småbarnsföräldrar och hade nyligen renoverat en lägenhet – vi hade nog tappat bort både varandra och oss själva som individer.
Jag tänkte att det var slutet, medan min man absolut inte ville det. Utan hans envishet skulle vi inte ha klarat av det.
Kompromissen blev parterapi i ett helt år som vi fick gratis via kommunen. Det krävdes mycket jobb, och gör det fortfarande. Men vi är klokare än tidigare och tar inte varandra för givet.
Kommunikation var och är vår akilleshäl, men vi är medvetna om det och vet hur vi borde göra för ett starkare förhållande.”
Int e de lätt, men värt det ändå, 34 år
Det är inte alltid partnern som är problemet
”En del får för sig att de vill skilja sig från sin partner för att de egentligen vill skilja sig från sig själva. Jag har själv en make som krisade och ville skiljas.
Vi fick hjälp av en bra terapeut som påtalade att han skulle börja med att arbeta med sig själv.
Det är klart att vi hade problem och att jag inte heller var oskyldig, min partner mådde dåligt för att jag inte var kärleksfull.
Det tog ungefär ett år innan han kunde lyfta sig själv och vi kunde börja arbeta på relationen tillsammans.”
Tillsammans, 55 år
Vi gick i parterapi och sålde huset - det fungerade
Det var nära ögat för oss. Vi hade mycket groll i bagaget och kunde inte kommunicera.
Jag hade gett upp redan, men min man frågade om jag kommer med till parterapi om han bokar. Jag svarade lite motvilligt ja.
Då vi kom ut från den första träffen med terapeuten tyckte jag att detta var ju helt onödigt. Men med tiden lärde vi oss att kommunicera bättre. Jag fick kasta min offerkofta och min man började hjälpa till mer hemma.
På vårt sista terapisamtal berättade vi att vi hade köpt ett nytt hus och skulle sälja det gamla. Det gamla huset hade gett oss sån ångest att vi behövde start på nytt på ett annat ställe.
Detta är nu över fem år sen och vi är fortfarande tillsammans.
Jo, 43 år
Vår kris var vändpunkten till det bättre!
”Vårt förhållande hade varit halvdåligt en längre tid pga av sjukdomsperioder, småbarnstiden, brist på tid och att vi ständigt hamnade i gräl som vi inte lyckades lösa.
Jag försökte flera gånger föreslå terapi men min man var inte med på det. Vi gled mer och mer isär, och min man sökte sig till en annan kvinna. Då det uppdagades krävde jag att vi gick i terapi eller så lämnade jag honom.
Terapin blev en överraskande positiv upplevelse för oss båda, trots att det så klart var jättejobbigt.
Ganska snabbt insåg vi att vi fortfarande älskar varandra och vill fortsätta relationen, men nu med helt nya verktyg. Vi lärde oss förstå varandra på ett djupare plan och att kunna närma oss varandra.
Det här är nu ett år sedan och vår relation mår mycket bättre. Jag kan i efterhand tycka att vår kris var det bästa som hänt vår relation. Heja parterapi!”
Nykär, 47 år
