”För kulornas skull” heter Cancerstiftelsen nya kampanj där de både samlar in pengar för forskning om manliga cancerformer, och väcker uppmärksamhet och diskussion om ämnet.
Cancerstiftelsen uppmärksammar att en majoritet av männen aldrig har besökt en urolog och att bara en väldigt liten del gör det regelbundet. Frågar man urologen Kurt Grönroos är det inget fel på det.
– Det finns inga rekommendationer att gå till en urolog om man är symtomfri, även om det kan vara helt smart att gå på urologiska undersökningar om man har en nära släkting som har haft en aggressiv prostatacancer. Det behöver man ändå inte alltid en urolog till, utan allmänläkare kan också sköta det, säger han.
Två cancerformer i fokus
De manliga cancerformerna som Cancerstiftelsen nu uppmärksammar är prostatacancer och testikelcancer.
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män; årligen diagnostiseras över 5 500 nya fall av sjukdomen, och varje år dör omkring 930 män i den.
Testikelcancer är å sin sida den vanligaste cancerformen bland unga män. Ungefär 160 män insjuknar varje år, och oftast handlar det om 20–40-åriga män.
– Testikelcancer är trots allt en väldigt ovanlig cancerform. Största delen får vi fast i god tid och förväntningen att bli helt frisk är väldigt bra, säger Kurt Grönroos.
Kurt Grönroos säger ändå att det är viktigt att unga män känner till cancerformen och håller koll på ifall det sker några förändringar i testiklarna.
– Men min uppfattning är att många är bra på att undersöka sina testiklar och söka sig till en läkare om de känner något konstigt.
Män i medelåldern och ännu äldre är ändå relativt dåliga på att söka sig till läkare om de har något symtom, bedömer Grönroos.
Sällan akut brådska till läkaren
Ett av problemen som Cancerstiftelsen vill belysa är att många män känner till varningssymtomen för manliga cancerformer, men att få reagerar snabbt ifall de upptäcker symtom.
Vissa som svarade på stiftelsens enkät uppgav att symtomen är pinsamma och att de inte vill prata om det.
Kurt Grönroos säger att man alltid kan bli bättre på att upptäcka symtom som borde leda till läkarbesök, men han manar också till lugn.
– Det är sällan så brådskande att det under några veckor eller ens månader skulle ske förändringar som har en inverkan på vårdutfallet. Den här sortens saker är inte akuta, men man ska inte söla, säger han.