För den som söker asyl kan beskedet om uppehållstillstånd handla om liv och död.
Regeringen planerar nu en ändring av utlänningslagen som innebär att den juridiska hjälpen till asylsökande dras in.
Det betyder att personer som söker uppehållstillstånd inte längre får ha med sig ett rättsbiträde, alltså en jurist bekostad av staten, under Migrationsverkets handläggning av deras ärende.
Den asylsökande måste alltså själv sätta sig in ansökningsförfarandet, bekanta sig med bilagor och förbereda sig för asylintervjun. Tidigare har hen kunnat få hjälp av ett rättsbiträde för det arbetet.
– De kommer endast att få rättshjälp i processer som sker efter ett beslut från Migrationsverket. Alltså om beslut behöver överklagas, säger Thomas Bergman, jurist på Flyktingrådgivningen.
Den nya lagändringen betyder att asylsökande och flyktingar kan få rättshjälp om deras ärende går till domstol, men inte innan det.
Enligt Flyktingrådgivningen är det viktigt att det första beslutet är så bra och korrekt som möjligt, vilket man befarar att det nya systemet inte kan garantera.
Bergman anser att det här kan orsaka stora problem för asylsökande.
– I sitt förslag utgår regeringen från att allt ska dras ner till en miniminivå, säger Thomas Berman.
Ministeriet: Rättsskyddet minskar, men ändå inte
Vid Inrikesministeriet säger lagstiftningsrådet Sanna Montin att lagförändringen är en del av åtstramningar i enlighet med EU:s migrationspolitik.
Hon säger att det inte handlar om direkta nedskärningar, även om lagen kommer att innebära besparingar.
Rätten att få ett rättsbiträde under handläggningen vid Migrationsverket är endast en liten del av ett större åtstramningspaket.
Några av de andra förändringar som planeras är att förkorta tiden på flyktingmottagningar och en begränsning av asylsökandes rörelsefrihet.
Det ska också bli lättare att avvisa personer som inte beviljas uppehållstillstånd.
Sanna Montin säger att Migrationsverket i framtiden kommer ha en egen juridisk rådgivning för personer som söker uppehållstillstånd.
Den asylsökande både behöver och har rätt att veta hur de olika processerna går till, och vad som krävs av hen.
– Det har setts som en överlappning att en sökande därtill skulle få rättshjälp, säger Montin.
Migrationsverkets rådgivning kommer att ge allmänna råd, medan rättsbiträdena har koncentrerat sig på den asylsökande klientens fall.
Garanteras asylsökandes och flyktingars rättsskydd när de blir tvungna att sköta sina egna ärenden?
– Visst kan man se att rättsskyddet minskar en aning, men eftersom den sökande får juridisk rådgivning i alla moment av processen ser man det som tillräckligt, säger Montin.
Speciellt utsatta grupper ska kunna få tilläggshjälp. Därför ser man på ministeriet att rättsskyddet ändå hålls på en tillräcklig nivå även efter förnyelsen.
Utlänningsfall är inte lukrativa
Samtidigt finns en situation där allt färre advokater tar sig an utlänningsfall.
Det beror på att arvodet som staten betalar ut anses vara för litet. I början av 2025 höjde Statsrådet arvodet för rättshjälpen, från 110 euro i timmen till 120 euro i timmen.
Flera jurister som Svenska Yle har talat med anser att arvodet fortfarande är för litet.
Dessutom godkänns sällan alla de timmar som ett rättsbiträde lagt ner på förhandsarbete.
Många utlänningsfall är komplicerade och därför tidskrävande att sätta sig in i.
Vid Flyktingrådgivningen ser Thomas Bergman också problemet.
– Vi vet att allt färre advokater är villiga att ta sig an utlänningsärenden för att de anser att ersättningen inte täcker det arbete som krävs för att kunna sköta fallet på ett sätt där man ger allt för sin klient.
I praktiken betyder det här att många rättsbiträden gör gratis arbete, så kallat pro bono.
– Ur den synvinkeln är det mycket problematiskt att systemet inte ger tillräckligt med ersättning. Och att man i lagförslaget inte ser rättshjälp som något som behövs i en inledande fas av processen, säger Bergman.