Östbaneprojektet har pågått i snart fyra år och Lappträskborna börjar få nog. Det kom tydligt fram på det invånarmöte som Östbanan höll på Lindarås i Lindkoski den fjärde februari.
– Rita en stor, svart stövel över hela projektet, säger en dam som sitter bredvid Yle Östnylands reporter.
Hon är inte ensam om hur hon ser på Östbanan. Den vanligaste frågan under mötet var: vem behöver egentligen den här järnvägen?
Svaret de får är att Östbanan binder ihop östra Finland med huvudstadsregionen och ska finnas till både för pendlare och för godstrafik.
”En Kafkalik situation”
I Lappträsk har den samlade församlingen inget intresse av Kouvolabor som vill pendla till flygplatsen, eller Borgåbor som vill till Helsingfors. Mest svider det att Östbanan helt hänsynslöst bara svischar genom de gamla kulturlandskapen i 300 kilometer i timmen utan att lämna något tack.
De beskriver det hela som en Kafkalik situation där allvarliga människor diskuterar ett projekt som inte finns i verkligheten in i minsta detalj.
– För oss finns inte en sådan här framtid, säger Robert Jordas från Lindkoski. Han oroar sig för sitt företag och för familjens jord- och skogsbruk.
Invånarna frågade också om politikernas makt över Östbanans ledning och om hurdant lobbyarbete som pågår bakom kulisserna.
Ett återkommande svar är att Östbanan Ab ägs till 51 procent av staten och till 49 procent av kommuner och städer längs den tilltänkta järnvägen. Bland dem är Borgå, Helsingfors och Kouvola de största ägarna, men också många städer längs Savolaxbanan och Karelska banan är delägare.
Det är politikerna i stads- och kommunstyrelserna som har fattat beslut om att vara med och finansiera projektet. Sibbo kommun hör till de kommuner som valt att inte vara med i bolaget.
Gällande lobbyverksamhet svarar Östbanans direktör Petteri Portaankorva att Östbanans ledning delar med sig av den information de har om någon ber om den.
”De bryr sig inte om våra åsikter”
Om Östbanan byggs blir Mikael Nygårds hundra år gamla timmerhus överkört.
– Alla vi som bor längs linjen påverkas i årtionden framåt, både ekonomiskt och mentalt. Ingen vågar köpa våra hus eller vår skog för det kan ju komma ett stort tåg och köra över allt.
Nygård är uppgiven och han tycker att ingen genuint lyssnar på invånarna som påverkas av järnvägsprojektet.
– De bryr sig inte om våra åsikter så mycket att de skulle börja äventyra sitt eget projekt.
Nygårds hus ligger på en slät berggrund där det är förhållandevis billigt att dra järnväg. Han fasar för hur det kommer att se ut och kännas när berget måste sprängas och stenkross läggs ut som grund för rälsen som ska sträcka sig över de leriga Lindkoskijordarna.
Han tycker att staten och de kommuner som jobbar för Östbanan borde ersätta dem som bor intill den dragna linjen.
– Oberoende av om tåget någonsin byggs lider vi både ekonomiskt och mentalt av detta storhetsvansinne.
Riksdagen fattar beslut om byggande
Det är riksdagen som fattar det avgörande beslutet om Östbanan ska byggas eller inte. Men det här sker först i början av 2030-talet.
Ett kriterium för Östbanan är att flygbanan byggs (flygbanan är en planerad direkt järnvägsförbindelse mellan Helsingfors-Vanda flygplats och det riksomfattande järnvägsnätet). Det är också önskvärt att EU är med i finansieringen av bygget.
Just nu går Östbaneprojektet inte framåt, annat än med invånarkvällar där miljökonsekvensbedömningen presenteras. I april börjar man undersöka marken på de områden där Östbanan ska gå.
Mot slutet av invånarkvällen lyckas Östbanans planeringsdirektör Minna Weurlander skapa en gnutta tillförsikt bland Lappträskborna.
Hon berättar att man har valt den södra rutten, den som går genom Lindkoski, för att Östbanan eventuellt skulle kunna kopplas till en järnväg som matar pendlare och varor från Lovisa.
– Det känns lite bättre att den här möjligheten finns, konstaterar en invånare.
Fram till den 13 mars har alla som berörs av Östbanan möjlighet att säga sitt om miljökonsekvensbedömningen. Den noggranna planeringen inleds med Traficoms kungörelse i mars.