BRYSSEL Trots Grönlandskrisen och den växande europeiska skepsisen mot Donald Trumps USA måste Europa hålla fast vid det transatlantiska bandet.
Detta understryker Polens tidigare premiärminister Mateusz Morawiecki, som Svenska Yle träffade i Europaparlamentet i samband med hans besök i Bryssel på tisdagen.
Trumpadministrationens hot mot Grönland och Danmark pressade relationen med EU till bristningsgränsen.
Även om hoten om strafftullar kunde avvärjas råder fortfarande djup skepsis mot USA:s nuvarande administration.
Samtidigt höjs röster för ett Europa som är mer självständigt i frågor som har med försvar och handel att göra. För Morawiecki råder det ändå inget tvivel om att Europa måste hålla fast vid det transatlantiska bandet även under Donald Trump.
Hur allvarligt har Grönlandskrisen skadat relationen mellan Europa och USA?
– Jag tycker att den här tvisten är olycklig, särskilt i det här läget. Ryssland och Kina fördjupar sitt partnerskap och då borde vi inte gräla inom den transatlantiska familjen.
Morawiecki understryker Grönlands strategiska betydelse vilket förklarar Vita husets agerande. Samtidigt välkomnar han att parterna nått en kompromiss.
– Mot den bakgrunden ser jag ingen anledning att ifrågasätta USA som partner för Europa, säger han.
USA fortsatt Europas viktigaste säkerhetspartner
Den tidigare statsministern, som företräder det nationalkonservativa oppositionspartiet Lag och rättvisa och är ordförande för den europeiska partigruppen ECR, är tydlig med var han placerar sin tillit i Europa.
– Om jag skulle rangordna Europas mest pålitliga partners skulle jag säga att jag litar mest på Finland och Sverige, och på några av våra andra vänner i Centraleuropa.
Däremot skulle Morawiecki inte vilja förlita sig på Frankrike och Tyskland för Europas försvar. Han framhåller att USA förblir en stöttepelare för Europas säkerhet, trots politiska motsättningar och hård retorik.
Att vissa europeiska ledare nu talar om att minska beroendet av Washington ser han som ett strategiskt misstag.
– USA är fortfarande engagerat i Europas säkerhet. Det är en del av deras nationella säkerhetsstrategi, trots vissa meningsskiljaktigheter, säger han.
I Bryssel driver Morawiecki frågan om ett ”ekonomiskt Nato”: ett tätt samarbete mellan Natoländerna där Europa och USA samordnar handels- och industripolitik.
– Det handlar om att skapa en frihandelszon mellan Natoländerna. EU är redan ett stort ekonomiskt område och vi vet hur det fungerar. Nu behöver vi tänka i transatlantiska termer.
Världens största handelsområde
Tanken är att harmonisera regler, standarder och handel inom stora delar av ekonomin. Känsliga sektorer som jordbruk kan undantas, men enligt Morawiecki rör det sig om en liten del av sammanlagda bnp.
– Det här skulle skapa världens största område för handel, standarder och regler, och kraftigt stärka västvärldens position gentemot både Ryssland och Kina.
Många här i Europaparlamentet är just nu väldigt skeptiska till hur man ska gå vidare med relationen med USA. Vissa ifrågasätter till och med om det nuvarande handelsavtalet från förra sommaren går att driva vidare. Hur går det här ihop?
– De tittar på vad som händer imorgon, jag tittar på vad som händer i övermorgon, svarar Morawiecki.
Han kritiserar handelsavtalet mellan EU och USA från i somras som han menar missgynnade Europa.
Samtidigt visar Morawiecki förståelse för USA:s ambition att rätta till obalansen i handeln med Europa, något som varit ett mål för både Joe Bidens och Donald Trumps administrationer.
Enligt honom förklarar detta varför både Biden och Trump drivit på åtgärder som stärker amerikanska företag och skyddar den inhemska marknaden
– Alla dessa lagar och åtgärder gynnade amerikanska företag och skyddade amerikansk mark från andra företagsintressen. Så president Trump gör egentligen inte något som skiljer sig särskilt mycket från vad som gjordes tidigare.
Skärpt linje mot Kina
I takt med att USA:s politik blivit mer oförutsägbar söker EU nya sätt att trygga sina intressen globalt. Det aktualiserar diskussionen om hur unionen ska balansera relationerna mellan Washington och Peking.
Frågan är om osäkerheten ska mötas med nya allianser eller med större försiktighet.
Vissa europeiska strateger menar att EU snabbt bör närma sig Kina som motvikt till en oförutsägbar USA-politik och för att säkra egna intressen i det globala maktspelet.
Mateusz Morawiecki avvisar resonemanget och menar att unionen först måste fokusera på den skeva handelsbalansen med Kina innan man överväger närmare samarbete inom andra områden.
– Alla diskuterar USA:s handelsunderskott med Kina, men det finns nästan ingen tid som ägnas åt EU:s eget underskott, som ligger på omkring 350 miljarder euro, säger Morawiecki.
– Den allra viktigaste uppgiften för Ursula von der Leyen och övriga EU-ledare är att först minska det enorma underskottet med Kina. Sedan kan vi prata om andra frågor.
Inga gratisluncher i säkerhetspolitiken
Morawiecki betonar att Europas säkerhet hänger på ett starkt transatlantiskt samarbete och realistiska prioriteringar.
– Det finns inga gratisluncher i säkerhet, säger Morawiecki. Först kommer den egna militära förmågan, sedan samarbetet med likasinnade länder – och därefter Nato med USA som ryggrad.
Att tala om europeisk strategisk autonomi utan USA ser han som orealistiskt inom en överskådlig framtid. Samma gäller för förutsättningarna att uppnå en varaktig fred i Ukraina utan USA:s medverkan.
– Utan USA skulle Ukraina inte ha förutsättningar att fortsätta kämpa. Först efter att Vita huset införde nya sanktioner mot Rosneft och Lukoil började Putin tänka annorlunda om en möjlig fred eller avtal, säger Morawiecki.
Han är försiktigt optimistisk inför framtiden och en möjlig fred ännu i år.
– Kanske 2026 kan vi se ett fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland. Men utan USA hade det aldrig hänt, det är jag helt säker på.