Om regeringens lagförslag träder i kraft vid årsskiftet 2027 innebär det att Västra Nylands välfärdsområdes årliga finansiering minskar med 54 miljoner euro, vilket är tre gånger mer än i resten av Finland.
I praktiken betyder det en minskning på 103 euro per invånare, trots att området redan har den lägsta finansieringen per person och är det snabbast åldrande i landet.
”Naturligtvis är regeringens förslag en stor besvikelse för vårt välfärdsområde och våra invånare. Det betyder att finansiering skulle styras bort från de områden som redan har har sparat eller gjort det mer kraftfullt än andra”, säger Sanna Svahn, som är direktör för Västra Nylands välfärdsområde.
”Finansieringsmodellen speglar inte verkligheten”
Sanna Svahn poängterar att Västra Nylands välfärdsområde redan har gjort stora besparingar och klarat av att täcka sina underskott, men nu riskerar utvecklingen att bromsas av de nya nedskärningarna. Hon anser att finansieringen borde ta bättre hänsyn till det verkliga servicebehovet.
Enligt lagförslaget riktas de största nedskärningarna mot områden med stark ekonomi. Men Svahn menar att det inte motsvarar verkligheten, eftersom västra Nyland har en snabbt växande, åldrande, mer flerspråkig och urbaniserad befolkning än på annat håll i Finland och det är alla faktorer som ökar kostnaderna.
Dessutom minskar stödet till området ytterligare när diagnoser från privat vård inte längre räknas in i finansieringen.
Svahn lyfter också fram att förslaget bortser från expertmyndigheten THL:s rekommendationer, och att det redan finns fungerande stödformer för krisdrabbade områden.
”Välfärdsområden är inte kommuner. Livskraft och underskott har inget samband. Finansieringen kommer från staten, inte från lokala skatter”, säger hon.
