Jakobstads Vatten börjar utreda om staden kan övergå till att använda grundvatten.
I dag får Jakobstadsborna sitt dricksvatten från Esse å, men det har varit återkommande problem med vattenkvaliteten.
Det kommunala vattenverket har låtit göra en grov utredning av vilka alternativ som finns tillgängliga.
Det finns sex alternativ som bygger på egen produktion, de baseras antingen på åvatten eller grundvatten samt olika anläggningskombinationer som bygger på dessa. De ungefärliga kostnadsberäkningarna för de olika alternativen ligger på 20–60 miljoner euro.
Bolaget hoppas kunna börja provpumpning av grundvatten om ungefär ett år. Genom pumpningen får man information om grundvattnets kvalitet och mängd i området. Med hjälp av den kan bolaget också precisera kostnadsberäkningen när det blir klart vilken typ av reningsverk som behövs för vattenbehandlingen.
Även de små vattenbolagen som verkar i Jakobstadsregionen måste återkommande ta till kokningsrekommendationer.
– Vi tänker på detta lite bredare, ur hela regionens perspektiv. Naturligtvis avgör den tillgängliga vattenmängden från grundvattenområdet vad som kan erbjudas åt andra håll, säger Andreas Svarvar, verkställande direktör för Jakobstads Vatten.
Innan det nya vattenintaget kan tas i bruk väntar en lång tillståndsprocess. I Karleby tog till exempel miljökonsekvensbedömningen och beviljandet av vattenhushållningstillstånd för Karhinkanga grundvattentag cirka sex år.
Enligt Svarvar kunde den nya anläggningen i Jakobstad vara i drift om cirka tio år.
Klimatförändringen ökar riskerna med åvatten
Klimatförändringen ökar riskerna som är förknippade med användning av åvatten, när både långa värmeperioder och kraftiga regn blir vanligare.
Redan nu kan temperaturen på vattnet som produceras från Esse å stiga till 20 grader på sommaren. Hög temperatur främjar till exempel tillväxten av blågrönalger och olika bakterier.
Vattenverket måste också kyla ner vattnet innan det levereras till nätet.
– Det kan vara så att dessa utmaningar som hör ihop med klimatförändringen blir större i framtiden. Det måste hittas lösningar på de här problemen om vi fortsätter med ytvattenproduktion, säger Svarvar.
Rikliga regn spolar i sin tur ner näringsämnen och humus till ån. Hösten 2023 var Jakobstadsbornas dricksvatten brunt i ett par veckors tid, när kemikalierna som användes för rening färgade dricksvattnet.
Baserat på tidigare undersökningar är också grundvattenkvaliteten i Jakobstad ganska dålig och vattnet kräver en behandlingsprocess som till omfattningen är jämförbar med en ytvattenanläggning. Enligt Svarvar går dessa problem ändå att lösa med ny reningsteknik.
Kombination av två vattenanläggningar skulle vara säkrast
Enligt utredningen skulle den bästa lösningen ur funktionssäkerhets- och teknisk livslängdssynpunkt vara att bygga en ny grundvattenanläggning samt sanering och utbyggnad av den nuvarande ytvattenanläggningen i Åminne eller till och med byggande av en ny ytvattenanläggning.
Det skulle också vara den klart dyraste lösningen, vars pris utan skatt skulle vara cirka 60 miljoner euro. Även driftskostnaderna skulle stiga från nuvarande nivå, eftersom två anläggningar då skulle vara i produktionsbruk.
Tidigare har man också utrett möjligheten att Jakobstadsregionen skulle få sitt vatten från vattenverket i Karleby, men den kapaciteten saknas i Karleby.
Det här är en översättning av Yle Keski-Pohjanmaas artikel ”Pietarsaari selvittää siirtymistä pohjaveden käyttöön – edessä on kymmenien miljoonien eurojen investointi” av Ari Vihanta. Översättning: Filip Stén.