Den som är en flitig nyhetskonsument kan lätt få bilden av att världen har släppt taget om att bekämpa klimatkrisen.
Men i skuggan av att USA:s president Donald Trump låter de fossila bränslena flöda allt friare tas också steg mot mindre koldioxidutsläpp.
Vi har tittat närmare på två aktuella klimatnyheter, som enligt forskaren Fredric Mosley vid Finlands miljöcentral, kan ses som åtminstone små steg i rätt riktning för att bekämpa klimatförändringen.
Samma koldioxidregler för alla
Tidigare var det gratis att importera stål och andra varor som skapar mycket koldioxidutsläpp till EU så länge ursprungslandet saknade klimatlagar. Men EU:s nya ”klimattull”, gränsjusteringsmekanismen CBAM, sätter stopp för det.
Reglerna med det krångliga namnet betyder i praktiken att importörer måste betala för de koldioxidutsläpp som importvarorna har orsakat. Och från och med i år tillämpas reglerna fullt ut.
Det här betyder att importören måste deklarera de utsläpp som tillverkningen har orsakat, och från och med i år också betala utsläppsavgifter för dem. På det här sättet ska det inte löna sig att flytta fabriker till länder med slappare klimatlagstiftning än i EU.
Kommer det här att vara till nytta för klimatet, Fredric Mosley på Finlands miljöcentral?
– Absolut. Det har redan lett till förbättringar i rapporteringen. Och nu hoppas man att det leder till regleringar också utanför EU, att utsläppen också kan minska globalt.
Men Fredric Mosley påminner ändå om att det ännu finns många öppna frågor som EU-kommissionen behöver lösa.
– Till exempel hur man räknar ut utsläpp för elektricitet, som rör sig över landsgränser, är ganska komplicerat, säger han.
Planen är att CBAM-systemet ska vara helt utbyggt till 2034, men redan nu diskuteras skärpningar för resten av 2030-talet.
Amanda Rejström leder Världsnaturfonden WWF:s stålprogram. Hon tycker att det är bra att den här lagstiftningen nu träder i kraft. Men samtidigt säger hon att det här bara är första steget.
– Nu är det viktigt att EU håller huvudet kallt och inte backar trots kritik från bland annat länder som Kina och Indien. Vi behöver ett pris på kol inom EU, och därför behövs CBAM, säger hon.
Ingen brittisk kolkraft
En annan klimatnyhet är att Storbritannien under 2025 klarade sig helt utan kolkraft för första gången sedan år 1882.
– Det här är ju väldigt symboliskt med tanke på hur mycket kol Storbritannien har använt ända sedan början av industrialismen, säger Fredric Mosley.
I början användes kol för ångmaskiner, fabriker och för att värma upp hemmen, senare främst för att producera elektricitet.
Hur lyckades det här då?
För att locka företagen att byta ut kolet mot förnybara energikällor, som vind- och solkraft, har man i Storbritannien betalat stöd till företagen.
Företagen får ett kontrakt som ersätter skillnaden mellan marknadspriset på el och ett överenskommet pris.
– Då blir riskerna för företagen mindre och staten får de förändringar i energiproduktion man vill ha, säger Fredric Mosley.
Mosley menar att det här kanske också kunde göras i Finland, även om vi redan nu bränner mindre kol än tidigare. Han påminner ändå om en viktig sak.
– Men det förklaras delvis av att vi bränner mycket trä. Och när man bränner trä frigörs också koldioxid, biogen koldioxid, säger Fredric Mosley.
Är det här då goda nyheter?
– Absolut är det ju bra att vi ser en utveckling här, säger Fredric Mosley efter en lång paus.
– Jag hoppas att vi fortsätter att se en utveckling åt det hållet med bättre regler och mera förnybar energi.