Familje­företagen håller små orter vid liv: ”Inte bara ett jobb, en livsstil”

Familjeföretag har en stark ställning i Västnyland. En ny rapport visar att de är viktigare för landets ekonomi än man tidigare har insett.

Kim Rajalin och Hans Rajalin framför långtradare i Karis.
Kim Rajalin tog över transportföretaget av sin pappa Hans Rajalin för åtta år sedan. För dem var det en rätt odramatisk process. Bild: Minna Almark / Yle

En omfattande studie från Aalto-universitetet visar att familjeföretag har en betydligt större ekonomisk betydelse i Finland än vad man tidigare tänkt.

På mindre orter i Nyland sysselsätter familjeföretag 49 procent av arbetskraften, vilket är klart högre än landets genomsnitt på 42 procent.

Familjeföretag präglas ofta av långsiktig planering och har ett starkt engagemang på orten där de verkar. Det bidrar i sin tur till stabilitet, samhällsnytta och hållbar utveckling.

Det är en verklighet som Kim Rajalin känner igen. Han är huvudägare i ett transportföretag i Karis.

– Om vi inte var ett familjeföretag skulle det inte vara säkert att vi fanns kvar, säger han.

En livsstil och en passion

För Kim Rajalin var det ett naturligt beslut att ta över verksamheten som hans farfar Sven Rajalin grundade år 1937. För åtta år sedan tog han över efter sin pappa Hans Rajalin.

– Som familjeföretagare har man ofta ett större personligt engagemang och ansvar för verksamheten. Eftersom företaget dessutom bär familjens namn känner jag ett extra ansvar för att verksamheten ska fungera så bra som möjligt, säger han.

Det här engagemanget känner restaurang- och turismföretagarna Linda Hellström-Pasanen och hennes son Emil Pasanen igen.

Linda Hellström-Pasanen grundade företaget tillsammans med sin man Petteri Pasanen år 2013.

De driver sommarrestaurang och gästhamnen i Barösund i Ingå och har cateringverksamhet i både Västnyland och huvudstadsregionen.

Sedan några år tillbaka är sonen Emil Pasanen delägare.

Emil Pasanen och Linda Hellström-Pasanen vid en spis.
Linda Hellström-Pasanen och Emil Pasanen har alltid samarbetat bra. De har en bra kommunikation inom familjeföretaget och kan fatta snabba beslut då det behövs. Bild: Minna Almark / Yle

Fördelen med ett litet familjeföretag är att man kan ta snabba beslut utan att vänta på godkännande från någon överordnad.

– Vi har ett gemensamt mål som vi vill utveckla och det handlar om vår framtid. Det här är inte bara ett jobb för oss, utan en livsstil och en passion helt enkelt, säger Linda Hellström-Pasanen.

Högre tröskel att lägga ner verksamheten

I ett familjeföretag är man benägen att arbeta extra hårt för att hålla i gång verksamheten, men gränsen mellan jobb och privatlivet kan vara svår att dra.

Även om det är viktigt att det hela går ekonomiskt runt, kommer pengarna ofta i andra hand.

– Man ger det kanske inte upp så lätt. Om det är dåliga tider så får man helt enkelt jobba lite mer, säger Kim Rajalin.

Ett svartvill fotografi från 1930-talet där Sven Rajalin sitter i en lastbil.
Sven Rajalin grundade transportföretaget år 1937. Då hade han en lastbil som han transporterade bland annat sand med. Bild: Privat

För transportföretaget Rajalin, som sysselsätter runt 20 personer, är de största utmaningarna i dag hård prispress, höga kostnader och låga marginaler.

– Det är en ständig kamp att hålla verksamheten effektiv och se till att man har tillräckligt med intäkter för att klara både goda och sämre tider, säger Kim Rajalin.

Familjen Pasanens företag har cirka sex fast anställda men kan sysselsätta upp till sextio personer under sommarsäsongen.

För dem är osäkerheten större under vinterhalvåret då det är lågsäsong, och de inte alltid vet hur mycket jobb de har nästa månad.

När det är tuffa tider måste man kämpa på tillsammans.

– Vi har hela tiden vår egen ekonomi på spel. Om det inte kommer in pengar kan vi inte heller lyfta lön till exempel, konstaterar Emil Pasanen.

Ett arv som är dyrt att föra vidare

Linda Hellström-Pasanen och hennes man Petteri Pasanen är huvudägare i sitt företag, men de har diskuterat att sonen Emil en dag kan ta över ansvaret.

De önskar att det skulle bli lättare och billigare att föra över företaget till nästa generation.

– Att överlåta företaget till sina barn kan vara fruktansvärt dyrt. Ibland är det så dyrt att det inte ens är möjligt, och då tvingas man kanske sälja i stället, konstaterar Linda Hellström-Pasanen.

På senare år har det diskuterats om man borde slopa arvsskatten, bland annat för att underlätta generationsväxlingar i familjeföretag. Åsikterna går ändå isär. Det finns risk för att arvsskatten ersätts med andra, mera skadliga skatter.

Hamnen i Barösund i Ingå.
Sommarrestaurangen i Barösund ligger naturskönt vid havet. Familjen Pasanen har också hand om gästhamnen intill. Bild: Marica Hildén / Yle

Överlag önskar Linda Hellström-Pasanen att byråkratin kunde vara lite enklare och lättare. Det handlar om alkoholtillstånd, serveringstillstånd och liknande som kan vara besvärliga inom restaurangbranschen.

Trots att framtiden kan kännas osäker, finns det en klar vilja att blicka framåt och utveckla verksamheten vidare.

För både Rajalin och Hellström-Pasanen handlar företagandet om mer än att bara driva en affärsverksamhet. Det handlar också om att föra vidare ett arv och skapa förutsättningar för kommande generationer.

– Vi gillar det här. Det här vill vi göra och det tänker vi fortsätta med, konstaterar Kim Rajalin.

– Vi har nya planer och vi har nya projekt på gång. Så det är spännande tider framför, säger Linda Hellström-Pasanen.

Kim Rajalin är företagare i tredje generation
Hela familjen Pasanen är med i restaurangföretaget: “Det är vår passion”