Forskare som undersöker drottning Karin Månsdotters (1550–1612) grav i Åbo domkyrka har hittat en värdefull guldring i graven.
Forskarna hittade ringen genast under den första veckan som de undersökte graven. De hade inte förväntat sig att hitta några föremål eftersom de visste att graven har plundrats för länge sedan. Därför känns fyndet fantastiskt.
– Jag har aldrig hållit något så omätbart och värdefullt i mina händer. Det här är det enda föremålet i världen som vi med säkerhet kan koppla till Karin Månsdotter, säger forskare Ulla Nordfors.
Ringen är dekorerad med svart emalj och har en turkos ädelsten i mitten. Enligt Nordfors var liknande ringar lyxiga och trendiga bland överklassen på 1500-talet.
Nordfors tror att Karin Månsdotter kan ha fått ringen när hon blivit en del av det svenska hovet. I skriftliga källor står det också att när Karin Månsdotter bodde på Liuksiala gård fick hon tillbaka smycken som konfiskerats från henne när hon var yngre.
– Kanske det här är en av de ringar som hon återförenades med senare i livet.
Kan det här rentav vara en kronjuvel?
– Det här är högst sannolikt ett av Karins och Erik [den fjortondes] personliga föremål, säger Nordfors.
Ringen hittades i ett råttbo
Guldringen har bevarats fram till i dag tack vare ett råttbo, som hade skyddat det fingerben som ringen hittades på.
Råttboet bestod av små bitar av silkestyg, som man hade upptäckt redan år 1867 när man senast öppnade graven. Då trodde man att tygbitarna som hittades på magen av Månsdotters delvis mumifierade kropp var tecken på att hon hade balsamerats.
De nya undersökningarna har nu ändå visat att tygbitarna är delar av ett råttbo, som består av bitar av Karin Månsdotters begravningskläder.
När museet i Åbo domkyrka öppnar igen efter renoveringen av kyrkan kommer ringen att ställas ut där. Först kommer ringen att ställas ut på museicentret Vapriikki i Tammerfors 2028.
Mer information om det okända barnet
Forskningen av Karin Månsdotters grav i Åbo domkyrka inleddes måndagen den 9 februari, när hennes kista lyftes ur marmorsarkofagen där hon är begraven.
Förutom Karin Månsdotters kvarlevor undersöks också gravarna som tillhör hennes dotter Sigrid Vasa och ett litet okänt barn, som funnits i det Tottska gravkapellet.
Forskarna har undersökt dessa gravar med hjälp av ben- och textilanalyser. Över hundra mikroskopiska prover har tagits för laboratorieanalyser.
Forskarna vill ta reda på om det okända barnet kunde vara Karin Månsdotters och Erik XIV:s son Henrik, som dog vid ungefär tre års ålder, och som enligt sägen är begravd i Åbo domkyrka.
– En benanalys som en osteolog gjorde bekräftade att åldern åtminstone stämmer överens. Nu väntar vi att DNA-analysen visar om det faktiskt är Henrik, säger Ulla Nordfors.
Forskningen som nu görs är en del av en utställning som öppnas på Museicentret Vapriikki i Tammerfors år 2028, i samband med 460-årsdagen av Karin Månsdotters kröning.
Moderna bioarkeologiska metoder erbjuder för första gången möjlighet att undersöka Karin Månsdotters hälsotillstånd, vad hon åt som barn, hennes sista levnadsår på Liuksiala kungsgård samt få tillförlitlig information om exempelvis hennes utseende och bakgrund.
På fredagen lägger forskarna Karin Månsdotters kvarlevor tillbaka i marmorsarkofagen och lägger locket på.
Forskningen fortsätter med analyser av de mikroskopiska proverna, som har skickats till olika håll i världen för att undersökas.
Resultaten av analyserna och undersökningarna kan ta upp till två år.