En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Pedersöre i Österbotten toppar den allra första rankningen av social rättvisa i Finlands kommuner. Fyra av de tio bästa kommunerna finns i Österbotten. Det handlar om tvåspråkiga kommuner med svenska som majoritetsspråk.
Utredningen täcker alla 292 kommuner i Fastlandsfinland. De bedöms enligt sju faktorer: fritidsmöjligheter, hälsa, inkomstnivå, boende, sysselsättning, medborgardelaktighet och trygghet.
– Social rättvisa beskriver en slags lycka i kommunen och att alla har lika möjligheter till exempelvis hälsa, välfärd och fritidstjänster, säger Eero Laesterä, direktör vid konsultföretaget FCG som gjort utredningen.
Väst mot öst
Finland delar sig tydligt på kartan, men med en del undantag. De socialt rättvisa kommunerna finns allmänt nära kusten i väst, medan inlandskommuner i öst och norr hamnar i botten.
Österbotten är det mest rättvisa landskapet, följt av Egentliga Finland och Birkaland. Nyland hamnar på fjärde plats.
Enligt Eero Laesterä utmärker sig det svenska kustbältet som ett geografiskt kluster som presterar jämnt inom alla mätområden. De kommuner som halkar efter har däremot ofta låga poäng inom hälsa, inkomst och sysselsättning.
– Om man länge är arbetslös och blir sjuk förstärks problemen. Det handlar ofta om kommuner där befolkningen minskar, säger Laesterä.
”Det krävs en by för att uppfostra barn”
Elin Härmälä (SDP), fullmäktigeledamot i Pedersöre, tror att framgången beror på invånarnas engagemang och ett starkt föreningsliv. Hon lyfter också fram den politiska kulturen.
– Vi har väldigt olika åsikter men vi respekterar varandra och kan samarbeta. Jag tror det genomsyrar hur vi fattar beslut, säger Härmälä.
När det gäller trygghet ser hon en direkt koppling till byagemenskapen.
– Man vet vem som bor var och har koll på varandras barn. Det krävs en by för att uppfostra barn, och så tror jag vi har det i Pedersöre.
För framtiden lyfter hon fram Finlandsmodellen, där kommunen ordnar extra transporter för att alla barn ska ha möjlighet att delta i avgiftsfri hobbyverksamhet, som ett lyckat exempel att bygga vidare på.
– Det är där det börjar. Fritidsintressen och välmående för ungdomarna.
| Kommun | Invånarantal |
| 1. Pedersöre | 11 226 |
| 2. Korsholm | 19 738 |
| 3. Lundo | 20 666 |
| 4. Rusko | 6 418 |
| 5. Malax | 5 415 |
| 6. Masku | 9 592 |
| 7. Larsmo | 5 884 |
| 8. Grankulla | 10 253 |
| 9. Birkala | 21 042 |
| 10. Euraåminne | 9 052 |
Låg arbetslöshet och stark gemenskap i Pedersöre
I Pedersöre var arbetslösheten 7,2 procent i december, vilket är nästan hälften av rikssnittet på 13 procent. Kommundirektör Stefan Svenfors ser jobben som den viktigaste förklaringen till förstaplatsen.
– När människor har arbete är det lättare att trivas och vara en del av samhället, säger Svenfors.
Kommunens största utmaning är ovanlig: brist på arbetskraft. Det livskraftiga näringslivet behöver mer folk, men det saknas bostäder. Boende är också det enda område där Pedersöre får svagare poäng i rankningen.
En liten kranskommun med stora ambitioner
Pedersöre är en kranskommun till Jakobstad med drygt 11 000 invånare, bildad genom en kommunsammanslagning 1977. I utredningen fick kommunen höga poäng för invånarnas hälsa, trygghet och för hur kulturen och motionen främjas.
De invånare som Yle intervjuade lyfte däremot fram oro. Sparkrav hotar äldreomsorgen och byaskolornas framtid är osäker till följd av ett sjunkande barnantal.
Kommunen har under det senaste året också fått uppmärksamhet av andra skäl. Den har återkommande dykt upp i rubrikerna på grund av mystiska försvinnanden.
Pedersöre är också känd som hemorten för en av Finlands mest kända politiska familjer. President Alexander Stubbs rötter finns i en by med bara 30 invånare i kommunen.
”Ingen överraskning att Österbotten är i topp”
Oscar Ohlis, utvecklingschef på Kommunförbundet, är inte förvånad över att Österbotten dominerar. Han pekar på regionens starka sociala kapital.
– I Österbotten är man föreningsaktiv och har ett starkt socialt umgänge. Ensamhet är någonting vi inte mår bra av, säger Ohlis.
Att de stora städerna lyser med sin frånvaro i toppen av rankningen ser Ohlis som naturligt.
– I mindre kommuner har man kanske lättare att ta hand om varandra. I större städer kan man behöva vänta längre på vård eller en plats i förskola. Mindre är inte alltid sämre, fast man i dag mest pratar om större enheter, säger Ohlis.
Pengar avgör inte allt
Ett centralt fynd i utredningen är att social rättvisa och statliga stöd till kommunerna inte korrelerar med varandra.
– Det ser ut som att pengar inte avgör allt. Det finns kommuner som inte satsar så mycket på servicestrukturen men ändå har goda poäng i social rättvisa, säger Eero Laesterä på konsultbolaget FCG.
Samma gäller också åt andra hållet. Kommuner som spenderar mycket per invånare på fritidsverksamhet når ändå inte nödvändigtvis högt i rankningen.
Vad tycker du gör en kommun bra att bo i? Berätta gärna i kommentarsfältet!