Frankrikes president Emmanuel Macron vill återupprätta dialogen med Vladimir Putin och betonar vikten av en gemensam europeisk strategi i kontakterna med Ryssland.
– Vi vill inte att andra förhandlar för oss, sa Macron med hänvisning till USA under säkerhetskonferensen i München nyligen.
Men professor Katri Pynnöniemi vid Helsingfors universitet ställer sig skeptisk till att inleda direkta samtal med Putin. Enligt henne är Kremls mål redan tydliga, och de senaste utspelen från Moskva handlar snarare om att vinna med diplomati det man misslyckats med militärt.
– Vi forskare är oeniga om huruvida vi kan veta Rysslands verkliga avsikter. Vissa menar att vi kan få reda på det genom att diskutera med Putin. Men jag är av den åsikten att vi redan har tillräcklig information om vad Rysslands mål är.
Den slutsatsen grundar sig på vad Ryssland officiellt har uttalat och hur de har agerat under årtiondenas lopp.
Europa måste tala med egen röst
Efter att nyligen ha skickat en av sina främsta rådgivare till Moskva betonar Macron behovet av samordning inom EU.
Den franska presidenten betonar att Ryssland kommer att finnas kvar som europeisk maktfaktor även efter kriget, och att Europa inte får bli beroende av USA i avgörande förhandlingar. Kreml har välkomnat initiativet och inväntar nu konkreta förslag.
Pynnöniemi understryker att Rysslands agerande handlar om att att återta stormaktsstatusen i Europa.
– Det är viktigt att inse att Rysslands krig i Ukraina och de avtalsförslag som nu diskuteras har förtydligat bilden av ryska mål och motiv. Vi vet mer än tillräckligt om vad Ryssland vill uppnå.
Forskaren ifrågasätter därför om fler samtal med Putin i dagsläget verkligen för Europa närmare en fredlig lösning.
– Vi måste bygga vår politik på verkliga fakta och inte på önsketänkande om att det räcker att kompromissa om några ukrainska provinser.
Risk för nya konflikter
Pynnöniemi varnar för att västvärlden frestas att acceptera ryska krav på intressesfärer för att undvika ett storkrig.
Här finns paralleller till synsätt som ibland återkommer även i amerikansk politik där stormakter anses ha rätt till egna inflytelsesfärer, alltså zoner där en stormakt anser sig ha rätt att utöva politiskt och militärt inflytande. Men för Europa innebär en sådan uppdelning att man ger upp grundläggande principer om självbestämmande och internationell rätt.
Särskilt för länder som Finland finns det skäl till vaksamhet.
I Rysslands nya utrikespolitiska doktrin från 2023 delas världens länder in i vänliga, fientliga och neutrala. Finland och övriga EU-länder hamnar i kategorin av negativt definierade relationer.
Ryssland erbjuder fred
Men vad vill Ryssland egentligen uppnå med nya förhandlingar med Europa?
Enligt Pynnöniemi har Rysslands budskap till världen, och särskilt till president Donald Trump, varit att Ukrainas nederlag är oundvikligt.
– Men även i Kreml inser man att segern inte är självklar.
Därför har Ryssland utarbetat en alternativ plan. I utbyte mot Ukraina erbjuder Moskva ett icke-angreppsavtal där Europa delas upp i intressesfärer.
Som bonus skulle amerikanska företag få lukrativa kontrakt och tillgång till ryska energiresurser. På så sätt skulle Rysslands position i den nya världen stärkas, på bekostnad av internationell rätt.
Enligt Pynnöniemi innebär erbjudandet att Ukraina lämnas utanför Nato, avväpnas och blir en rysk vasall.
Vad händer efter Putin?
En avgörande fråga är vad som händer på längre sikt med vårt östra grannland. Kommer Ryssland att fortsätta driva en imperialistisk linje även efter Putin?
Trots stora förluster och ett utdraget anfallskrig syns inga tecken på att Kremls grundläggande strategi skulle ha förändrats.
– Det är strategiskt avgörande för Europa att uppnå en fred där Ukraina förblir självständigt och kan försvara sig. En av Ryssland dikterad fred ligger inte i Europas intresse, betonar Pynnöniemi.