Anna Stålnacke, 45, såg mängder av Tiktokvideor om löften om stora summor pengar för några timmars arbete per dag. Hon jobbade då inom vården och drömde om att tjäna mer.
– Jag tänkte: Jag är ensamstående, jag vill också tjäna mycket pengar, säger hon.
Hon köpte en kurs i affiliatemarknadsföring på avbetalning, men hoppade sedan av och började med en ny kurs efter några månader.
Affiliatemarknadsföring är en affärsmodell där du marknadsför någon annans produkt eller tjänst och får en provision för varje försäljning.
– Jag hade först tänkt att jag skulle marknadsföra produkter inom psykiatrin, men det fungerade inte. Jag ändrade spår och började i stället marknadsföra mentorer och deras kurser, som många andra gör.
”Handlar om ett pyramidspel”
Anna Stålnacke sa upp sig från sitt vårdjobb och började med onlinemarknadsföringen på heltid.
Trots att hon försökte sitt yttersta, tjänade hon enligt sin egen utsago inga pengar alls.
Kursen hon köpte kostade runt 600 euro. Utöver kursen har Stålnacke också behövt lägga pengar på ett betalt mejlkonto och domännamn.
– I dag är jag 99 procent säker på att det handlar om ett pyramidspel, säger hon.
Det är inte bara ensamstående föräldrar som lockas till kurserna.
Reine Börjesson berättar att hans 20-åriga son övertalades att ta ett lån på över 3 000 euro för att betala för en kurs som heter Nextlevel.
Enligt Börjesson hade sonen fått löften om att han skulle kunna tjäna upp till 6 000 euro i månaden med lärdomarna från kursen.
Föräldrarna fick till sist kliva in och betala tillbaka lånet.
– Jag tycker det är för jävligt att lura ungdomar så här. Jargongen är lite att jag ska vara influerare eller starta någonting på nätet. De tror ju att det funkar, men de är ju lite blåögda nuförtiden.
Snabba pengar lockar många
Kurser om hur man tjänar stora pengar på nätet utan att behöva jobba mer än några timmar om dagen har blivit en allt större marknad.
Företagaren och influeraren Noora Bui, som har över 26 000 Tiktokföljare, hoppade på trenden för några år sedan och testade bland annat att sälja guider, bilder och nätkurser, men hon blev inte rik på det.
Enligt henne bygger drömmen om snabba pengar ofta på en lögn.
Runt tusen personer har betalat för nätkursen Nextlevel, som har granskats av tidningen Dagens Nyheter. Kursen kostar cirka 4 000 euro och den ska lära deltagarna att tjäna pengar på onlinemarknadsföring.
Hugo Ewald, en av reportrarna bakom granskningen, säger att potentiella deltagare uppmanas att skriva under ett låneavtal på hela kurssumman under ett säljmöte som deltagaren tror är ett gratis informationssamtal.
Ewald och hans kollegor har talat med ett tjugotal personer som köpt kursen, varav de flesta har varit missnöjda.
– Många tyckte att kursen var ytlig. Flera upptäckte att det enda sättet att tjäna tillbaka pengarna var att själv rekrytera nya medlemmar till kursen, säger han.
Enligt Hugo Ewald räknas affärsmodellen ändå inte som ett pyramidspel enligt svensk lag, men upplevs bedräglig på grund av dold marknadsföring.
I avtalet som de som marknadsför kursen skriver under står det uttryckligen att de inte får berätta exakt vad det är de marknadsför, förklarar Ewald.
Edvin Cederqvist, som är ansiktet utåt för företaget bakom Nextlevel, slår ifrån sig kritiken i DN. Han säger att kursen lär ut grunderna i digital marknadsföring och att det efter det är upp till varje individ att lyckas.
Han betonar att vuxna människor ansvarar för att fatta sina egna ekonomiska beslut.
Svenska Yle har försökt nå Cederqvist för en intervju utan att lyckas.
Juridisk gråzon för besvikna köpare
Hugo Ewald säger att många som köpt kursen har lockats av kursens garantier om återbetalning, men i praktiken har det varit nästintill omöjligt att uppfylla företagets hårda kriterier för att få pengarna tillbaka.
Situationen kompliceras av att svenska konsumentmyndigheter har begränsade möjligheter att hjälpa drabbade.
Siiri Pusztai, ledande sakkunnig vid Konkurrens- och konsumentverket (KKV) i Finland, säger att situationen är liknande för eventuella finländska kursköpare.
Allt beror på om köparen ses som en privatperson (konsument) eller som en företagare. Gränsen är inte alltid tydlig och måste bedömas från fall till fall.
Pusztai påpekar att konsumenter som shoppar på nätet i regel har 14 dagars ångerrätt, en rättighet som säljaren inte godtyckligt får begränsa.
Låter något för bra för att vara sant är det oftast det
Verket får en del frågor och meddelanden som gäller kurser på nätet, men just Nextlevel har inte nämnts, säger Pusztai.
Hon ser det som problematiskt när företag är otydliga med vad de egentligen säljer. Hennes främsta råd till allmänheten är tidlöst:
– Om man stöter på ett erbjudande på nätet som låter för bra för att vara sant, så är det oftast det.
Efter DN:s granskning har Tiktok börjat stänga av konton som bryter mot reglerna, men nya konton dyker ständigt upp.
Samtidigt har betaltjänsterna Klarna och Svea Bank stoppat kursförsäljarna från att använda deras tjänster.
Har du erfarenhet av liknande kurser? Kontakta reporter Saga Mannila: +358 44 421 4674 eller saga.mannila@yle.fi.