I dag är det tunnsått med biografer där ägaren själv står i biljettluckan när man stiger över tröskeln.
Men i Ekenäs är det få som inte har utbytt några ord med Jukka Halonen som gärna diskuterar de aktuella filmerna både före och efter visningen.
– Det bästa med det här yrket är mina kunder, säger han.
De kunder som droppar in för matinéföreställningen talar familjärt med Halonen. Han tipsar dem om att förse sig med näsdukar inför filmen.
Någon köper en påse chips, en annan en läsk.
Belysningen inne i salongen styrs med hjälp av en applikation på telefonen. Snart har mörkret lagt sig och filmen kan börja.
Kissade mot planket
Bio Forum är Finlands äldsta ännu fungerande biosalong. I begynnelsen var det naturljus som lyste upp salongen och kaminer som höll den varm.
Bekvämligheter som toalett kom inte förrän under den senare hälften av 1900-talet.
– Ända fram till 1981 hade min farmor utetoalett. Det betyder att det inte fanns toalett på Bio Forum, utan männen kissade mot planket och kvinnorna fick låna nyckeln till utedasset, berättar Jukka Halonen.
På den tiden var biosalongen en del av farmoderns hem. Lägenheten finns ännu kvar, men dörren som leder in till biografen bommades igen i samband med att Bio Forum renoverades.
Skulle långt bort från hemstaden
I dag bor Halonen med sin familj i ett nybyggt hus på samma tomt som biografen.
Trots att hemmet inte längre är vägg i vägg är arbetsresan tillräckligt kort för att han inte ska dra på sig en jacka trots att termometern visar ordentliga köldgrader.
Han berättar att kompisarna ofta förundrades över att hans familj hade en egen biograf.
Själv tyckte han mest att det var pinsamt.
– När pappa föreslog att jag som tonåring skulle lära mig sköta projektorn sa jag direkt nej. Om jag tog hand om biografen skulle jag bli kvar i Ekenäs, och det var det värsta jag kunde tänka mig.
I stället började han jobba inom skogsindustrin. Ett jobb som höll honom borta från barndomsstaden i 20 år.
Halonen hann bo i Helsingfors, Moskva och Wien innan blicken riktades mot Ekenäs igen.
– Det var när äldsta dottern skulle börja skolan som vi funderade på var vi skulle bo. Min hustru föreslog då att vi kunde ta över biografen och flytta till Ekenäs. Då insåg jag att det de facto var min dröm.
Jukka Halonens far, Esa Halonen, blott 77 år gammal, tyckte ändå att han var lite väl ung för att gå i pension.
Hans egen mamma jobbade ju ändå fram tills att hon var 86.
Nu som biografägare kan Jukka Halonen ta ut svängarna på ett annat sätt.
– Inom skogsindustrin skulle det ha varit otänkbart att klä sig skojigt. På biografen klädde jag mig i frack då vi visade Downton Abbey och hade rosa naglar under filmen Barbie, berättar han.
Hoppas salongen lever vidare
För några år sedan meddelade Jukka Halonens äldre dotter att hon nog inte ämnar ta över bion.
– Jag förklarade att det behöver hon inte. Jag tycker att det är viktigt att bo någon annanstans än Ekenäs, såsom jag gjorde. Jag har sagt till mina flickor att de alltid får komma tillbaka, men de måste inte.
Halonens förhoppning är ändå att bion har något liv också efter honom. För biograferna är inte på väg någonstans, om man får tro honom.
De har överlevt många kriser så som tv, VHS och nu senast strömningstjänsterna.
– Det är många förändringar, men i grund och botten ingen förändring alls. För det är ganska skönt att sätta sig i en mörk salong och gråta lite. Det är eskapism, och det har det alltid varit, konstaterar han.
