Övergödningen och igenväxningen i Maren, Borgå, är fortsättningsvis kraftig. Det här visar en vegetationsutredning som gjordes 2025.
Maren är ett strand- och vattenområde mellan Borgbacken och Borgå å.
Utredningen visar också att flertalet invasiva arter ökar och att sällsynta vattenväxtarter, som redan på 1990-talet minskade i området, nu har försvunnit.
I utredningen upptäcktes det två platser med vattenpest, och jättebalsamin har tagit över ytan.
Vegetationen i Maren har följts upp under många års tid. Observationer om vattenvegetationen har registrerats sedan 1800-talet, och den senaste uppföljningen gjordes 2014.
Då, 2014, fanns det fortfarande ett öppet vattenområde. I dag är hela området täckt av tät växtlighet.
1999 muddrade man vid Marens bassäng för att förhindra att viken skulle växa igen. Nu föreslås att man gör en ny, partiell muddring.
Det är ändå inte riskfritt. Det kan leda till att arter försvinner, vattnet blir grumligt och näringsämnen frigörs från botten, vilket kan förvärra övergödningen.
Innan muddringen föreslår utredningen att vattenområdet öppnas genom att man röjer bort växter i den östra delen av viken för att hålla den öppen.
Också på strandområdena behöver man bekämpa invasiva arter mer effektivt. Varken jättebalsamin eller snårvinda har hunnit sprida sig så okontrollerat att det skulle vara omöjligt att utrota dem. Man påpekar ändå att jättebalsaminen behöver tas bort flera gånger under växtperioden.
Kossor och får kan bli Marens räddning
En faktor som har en stor inverkan på vegetationen i Maren är den gradvisa minskningen av salthalten i vattnet. Det här beror på att det inte längre rinner bräckt vatten till Maren, vilket är en följd av landhöjningen och att Borgå åmynning har blivit längre.
Till följd av klimatförändringen spolas extra mycket näringsämnen från omgivande mark ner i Maren under vintern. Näringsämnena göder sedan vattnet, vilket påskyndar övergödningen och igenväxningen.
Även avsaknaden av betesdjur har påverkat växtligheten. Efter att betningen upphört och dikena växt igen, stannar vattnet kvar längre än tidigare. Det leder till att arter som trivs i fuktigare förhållanden trivs i området. Även träd- och buskskiktet har ökat och på flera ställen har det vuxit igen.
På det ställe där det senast fanns betande djur syns fortfarande positiva effekter. Där fann man bland annat växten mörkt kungsljus och bäckveronika som på riksnivå är nära hotad.
Överlag har arterna vid Maren blivit ensidigare. Älggräs, fackelblomster och jättebalsamin har på många ställen tagit över växtutrymme från andra arter. Därför önskar man i utredningen att man återgår till att använda området som betesmark, eftersom det kan bevara områdets naturliga karaktär och eventuellt också hålla invasiva växter under kontroll.
Det har ändå inte bara skett negativa förändringar i Maren. Bland annat upptäckte man nålsäv på området, vilket inte har observerats vid Maren sedan 1945. Dessutom har grovnaten, som är sällsynt överallt i Finland, ökat.