I ett pressmeddelande skriver Åbo Akademi att utbildningsreformen utgår från universitetets breda utbildningsansvar, där ambitionen är att stärka utbildningarnas relevans, attraktivitet och framtidsberedskap. Samtidigt måste verksamheten vara ekonomiskt hållbar.
Åbo Akademis utbildningsråd har slagit fast förslag till kvantitativa ramar för ÅA:s utbildningsverksamhet.
Enligt rektor Gunilla Widén är de kvantitativa ramarna ett verktyg som används i arbetet med utbildningsreformen. Det är inte frågan om några exakta ramar enligt vilka Åbo Akademi ska definiera storleken på sina utbildningar.
– Våra utbildningar är strukturerade på olika sätt och vi behöver en gemensam utgångspunkt då vi ser på våra volymer, säger Widén.
Enligt Widén hjälper ramarna universitetet att se på mängden studerande, på genomströmningen, alltså hur många som tar en examen inom utsatt tid, och på resurserna.
– Våra studerande har också olika biämnen, så det är inte frågan om absoluta värden. De här ramarna är helt enkelt ett verktyg för det fortsatta arbetet, för att kunna ställa frågan om hur vi kan organisera verksamheten på ett bättre sätt för en hållbar ekonomi.
Vad innebär det om ett ämne inte uppfyller ramarna?
– Då kan vi konstatera hur det ser ut. Men sedan har vi ju många andra perspektiv att ta i beaktande. Det här är bara ett verktyg för att kunna resonera vidare.
Enligt rektor Gunilla Widén är det också frågan om hur utbildningarna ska organiseras i framtiden inom Åbo Akademi och vilka ämnen som ska vara huvudämnen.
– Det hjälper oss att se på hur vi kan organisera våra utbildningsprogram för att ha en bredd, men kanske inte enligt den princip som vi har nu. Vi behöver utmana oss själva och fråga hur utbildningen ska organiseras i framtiden.
ÅA:s utbildningsråd har uppmanat institutionerna att gå vidare med de åtgärdsförslag som prefekterna lagt fram i sina rapporter. Institutionerna planerar nu vidare utifrån dessa förslag.
Rektor och styrelsen kommer ännu att ta ställning till de här förslagen. Åbo Akademi kommer inte att ge ut uppgifter om hur de kvantitativa ramarna utfaller för olika utbildningsprogram.
”Äntligen togs elefanten i rummet upp”
Johannes Brusila, professor i musikvetenskap, förhåller sig inledningsvis positivt till de nya förslagen eftersom de ger mer klarhet åt personalen. Enligt honom är förslagen inte oväntade.
– Äntligen tog man upp elefanten i rummet som man aldrig tidigare talat om. För den delen kan man säga att det här är ett steg vidare vilket är helt välkommet.
Brusila tycker också att det är bra att utbildningsreformen äntligen kopplas samman med de ekonomiska frågorna.
”En svår situation om man tänker på ÅA:s kärnuppgift”
Musikvetenskap har länge betraktats som ett litet ämne så nedskärningar var något som personalen hunnit förbereda sig på, berättar Brusila.
Han är mer oroad över hur förslagen eventuellt skulle påverka de som vill bli ämneslärare.
Åbo Akademis kärnuppgift är bland annat att utbilda ämneslärare till de finlandssvenska skolorna, säger Brusila. Se video.
Förslaget om att andelen grundexamina som skulle avläggas inom utsatt tid skulle vara minst 45 procent tror Brusila kommer att vara svårt att förverkliga, även om det är en bra målsättning.
– Jag har väldigt svårt att se med vilka medel vi skulle kunna förändra det särskilt radikalt eftersom det här är något vi har jobbat med under en väldigt lång tid. Tyvärr.
Åbo Akademis styrelse kommer att behandla förslagen till de kvantitativa ramarna på sitt möte den 11 mars, samt de ekonomiska effekterna av åtgärderna i prefekternas rapporter.
Artikeln uppdaterades 19.2.2026 klockan 17.05 med kommentarer av Gunilla Widén och Johannes Brusila.