Idag finns redan tiotals datacentraler i Finland, men allt fler och större datacentraler planeras. Det här skapar utmaningar för elnätet i Finland.
Men enligt Risto Kuusi, sakkunnig vid Fingrid, finns ännu gott om kapacitet i elnätet för att ansluta ny elförbrukning.
– I stamnätet har vi redan en tid förberett oss för tillväxten i Finlands elsystem och gjort investeringar samt investeringsplaner för den händelse att en sådan här tillväxt realiseras, säger han.
Datacenter använde förra året cirka två procent av den el som användes i Finland, men den andelen förutspås växa snabbt.
Österbotten intresserar
De flesta datacentraler som har byggts i Finland finns idag i huvudstadsregionen och i städer i södra Finland. Men där börjar kapaciteten i elnätet redan komma emot.
– Det skulle vara förnuftigt, både ur elnätets och datacentralernas egen synvinkel, att dessa datacenter mer än idag skulle byggas på områden där det finns mycket elproduktion, säger Kuusi.
Ett sådant område är Österbotten, där det bland annat byggts mycket vindkraft under de senaste åren. Det här har väckt intresset bland aktörer inom datacentralsbranschen.
Om ett par år kan den första datacentralen i Österbotten vara i drift, då BESS Solutions planerar ett 100 MW:s datacenter i Närpes.
Med kombinationen vindkraft, solkraft, ellager och reglerkraft kan vi i Finland producera den dygnetruntel som datacenter behöver
Risto Kuusi, sakkunnig vid Fingrid
Men en datacentral förbrukar mycket el hela tiden, kan vindkraften svara mot datacentralernas kontinuerliga elbehov?
Enligt Kuusi är det möjligt, men det kräver satsningar på ellager och reglerkraft, till exempel motorkraftverk.
– Med kombinationen vindkraft, solkraft, ellager och reglerkraft kan vi i Finland producera den dygnetruntel som datacenter behöver på en mycket konkurrenskraftig produktionskostnadsnivå.
– Det här är en central konkurrensfördel för Finland. Men det förutsätter verkligen att man bygger hela paletten.
Efterfrågan och utbud avgör elpriset
Hur påverkar då datacentralerna priset på el? Enligt Risto Kuusi är det viktigt att se till att elproduktionen ökar samtidigt som förbrukningen.
– Om produktionen ökar mångsidigt och samtidigt som förbrukningen, så borde allt vara i sin ordning. Annars kommer priset att stiga enligt lagen om utbud och efterfrågan.
Hans-Alexander Öst, vd för elförsäljningen på Vasa Elektriska Försäljning, håller med Kuusi. Om utbudet på el motsvarar efterfrågan hålls priset på en rimlig nivå.
Han påpekar också att många av datacentralerna i sina strategier pratar om netto nollpåverkan.
– De vill säkerställa att ny el produceras. Att effekten på den nya konsumtionen som datacentralen använder ska vara så liten som möjligt.
Öst konstaterar ändå att det oftast är vindkraft eller solkraft som de investerar i. Så ifall det inte byggs fler ställbara kraftverk i Finland, kommer volatiliteten i elpriset att finnas i framtiden också.
– Vi ser ett behov av att öka på elproduktionseffekten i Finland. Då pratar vi om den ställbara effekten och sådant som kan producera el då det är kallt och inte blåser. Det vill säga då elanvändingen också är som högst.
– Vi skulle på det viset få ett mer naturligt pristak i Finland och skulle inte behöva förlita oss på att det finns el att importera utifrån.
Satsningar på till exempel motorkraftverk eller biobaserade kraftverk är enligt Öst ”A och O”, ifall vi ska få ett fungerande system med datacentraler i Finland.
Enligt Kuusi är långsiktiga elanskaffningsavtal väsentliga för att elproducerande företag ska få igång sina kraftverksprojekt. Här gäller det alltså för datacentraler och även andra aktörer att se till att teckna avtal med elproducenter för att säkerställa att elen räcker till för alla.
– De långsiktiga anskaffningsavtalen och den tillräckligt mångsidiga elproduktionsportföljen är väsentliga för elprisutvecklingen, säger Kuusi.
Är datacentren ett hot eller en möjlighet för Finland?
– Vi har ett starkt elnät, vi har ren och billig el. Det här är Finlands konkurrensfördelar och med hjälp av dem kan vi få industriella investeringar till Finland, vare sig det gäller datacenter eller annan sorts industriell verksamhet, säger Kuusi och fortsätter.
– De investeringarna ger Finland möjlighet att skapa mer ekonomisk tillväxt, arbetsplatser, skatteinkomster och välfärd.