USA och Israel har anfallit Iran på lördagsmorgonen.
Explosioner har hörts i Irans huvudstad Teheran, och enligt iranska medier stiger tjock rök upp från staden.
Anfallet kommer efter att USA byggt upp den största militära styrkan i Mellanöstern sedan invasionen av Irak 2003.
Men vad ligger bakom det israeliska och amerikanska anfallet?
1. Kärnvapenfrågan
Irans kärnenergiprogram har länge varit en nagel i ögat på både Israel och USA.
Båda länderna hävdar att Iran försöker skaffa sig kärnvapen, samtidigt som Iran vidhåller att landet inte vill ha kärnvapen och har samma rätt som andra länder att ha ett fredligt kärnenergiprogram.
USA:s dåvarande president Barack Obama ingick år 2015 ett avtal med Iran enligt vilket landet gick med på kraftiga begränsingar på sitt kärnenergiprogram i utbyte mot att USA och flera stora europeiska länder lyfte en del sanktioner mot landet.
Donald Trump drog ändå USA ur avtalet under sin första presidentperiod och återinförde sanktionerna.
Iran har enligt flera uppskattningar sedan dess skaffat sig ett lager på ungefär 400 kilogram uran som är anrikat till 60 procents renhet, tekniskt ett kort steg från de 90 procent som behövs för kärnvapen.
Under tolvdagarskriget i juni 2025 bombade USA flera kärnanläggningar i Iran, och Israel dödade tiotals vetenskapsmän som arbetade inom det iranska kärnenergiprogrammet.
Efter attackerna påstod Trump att USA hade ”utplånat” Irans kärnvapenprogram, men bland annat rapporter från USA:s underrättelsetjänst kom snabbt fram till att så inte var fallet.
Internationella atomenergiorganet IAEA:s chef Rafael Grossi sa också förra veckan att Iran fortfarande har i stort sett samma mängd anrikat uran som före de amerikanska attackerna.
2. Våld mot demonstranter
USA började bygga upp sin militära kapacitet i Mellanöstern i januari, efter att stora demonstrationer bröt ut Iran i protest mot det katastrofala ekonomiska läget i landet och det religiösa styret.
Demonstrationerna slogs ner med hård hand av iranska säkerhetsstyrkor och tusentals civila demonstanter dödades. Efter det lovade Trump att ”hjälp är på väg” och började flytta stridsfartyg och stridsflyg till Mellanöstern.
3. Hot mot Israel, robotar och stöd till väpnade grupper i regionen
Israel ser Iran och landets arsenal av ballistiska robotar som det största hotet mot sin säkerhet i hela regionen.
Irans arsenal består av cirka 1 500-2 000 robotar i olika distansklass, inklusive ballistiska robotar som kan nå Israel. Israels militär uppskattar att Iran kan ha upp till 5 000 robotar som kan nå Israel år 2027.
Även om Israel har både inhemska och amerikanska luftförsvarssystem i världsklass visade sig Iran ha kapacitet att förorsaka betydande skador i Israel under kriget i juni 2025.
USA och Israel har också krävt att Iran ska upphöra med sitt finansiell stöd till den så kallade ”motståndsaxeln”, ett löst nätverk av islamistiska väpnade grupper i Mellanöstern som motsätter sig Israel, bland annat libanesiska Hizbollah och Hamas i Gaza.
4. USA kan tänka sig regimskifte, Israel vill se kollaps
USA och Israel vill båda bli av med det islamiska styret i Iran, men de har olika mål för vad som ska komma efter det, säger Iranexperten Rouzbeh Parsi:
– Amerikanerna kan nog tänka sig en annan regim, och är kanske naiva nog att tro att de kan åstadkomma det bara genom att bomba från luften.
Israels mål är annorlunda.
– De vill att den här regimen försvinner, så för deras del handlar det inte nödvändigtvis om ett skifte utan snarare regimförstörelse.
Enligt Parsi ser Israel hellre ett Iran som kollapsar helt än att en ny regim tar makten, eftersom ett strategiskt kaos är mer användbart för Israel än att en ny sammanhållande politisk elit tar makten, eftersom även de i framtiden skulle kunna ha ambitioner som hotar Israel.
Artikeln har uppdaterats med den fjärde punkten om regimskifte 28 februari 14.35.