I Storå i Södra Österbotten startade i januari ett tvåårigt pilotprojekt där kommunen köper läkar- och sjukskötarjänster från en privat aktör.
Välfärdsområdet har inte erbjudit läkartjänster som närtjänst i Storå på fyra år. Närmaste mottagning har varit knappt en timmes bilresa bort i Kauhajoki.
Den nya tjänsten har redan visat sig behövas. Alla tider till mottagningen bokades innan de ens hann marknadsföras.
Den lilla kommunens experiment med 1 800 invånare väcker intresse även i andra kommuner där hälsovårdstjänsterna har försvunnit i och med välfärdsområdesreformen.
Läkartiderna fylldes omedelbart
Seija Suokko från Storå har besökt läkaren i sin egen kommun redan två gånger.
Utan kommunens mottagning skulle hon ha behövt resa 40 kilometer till Kauhajoki eller 100 kilometer till Seinäjoki. Till en privat läkare i Kristinestad skulle det också vara 40 kilometer.
– Det är helt underbart att man inte behöver åka längre, suckar Suokko som kom till mottagningen med sin rollator.
Suokko säger att när FPA inte har ersatt resan har hon varit tvungen att förlita sig på grannhjälp.
Kompletterar välfärdsområdets tjänster
Läkaren kommer nu till Storå en gång i veckan och hälsovårdaren tar emot två dagar. Tjänsten tillhandahålls av företaget Kristinamedi från Kristinestad.
Kristinamedis verkställande direktör Johanna Peltoniemi ser att tjänsten kompletterar välfärdsområdets tjänster.
Hälsovårdarens mottagningsdagar växlar med välfärdsområdets hälsovårdare.
På allmänläkarnas mottagningsdagar har nu 10–14 personer besökt mottagningen, men Peltoniemi tror att efterfrågan kommer att öka när informationen når alla kommuninvånare.
Hälsovårdarens arbete spelar en viktig roll för att allmänläkarens tider ska räcka till. Hälsovårdaren som sköter tidbokningen kan hjälpa redan i telefon och bedöma hur brådskande ärendet är.
– Om klientens situation kräver mer akut vård hänvisar vi hen till välfärdsområdets hälsocentral, säger Peltoniemi.
Få har råd att betala ur egen ficka
Flera kommuner i samma situation har varit intresserade av den rikstäckande unika piloten.
Storås kommundirektör Juha Herrala säger att han fått kontakter och förfrågningar, liksom Kristinamedis verkställande direktör Johanna Peltoniemi.
– I små kommuner på landsbygden oroar man sig mycket för vem som ska vårda oss och hur långt man måste köra, konstaterar Peltoniemi.
Få kommuner har dock råd att betala läkare ur egen ficka.
Enligt Herrala kostar pilotförsöket 100 000 euro. Hälften finansieras från budgeten och hälften från en testamentsfond som kommunen fått.
Experimentet möjliggörs av att Storå är en skuldfri kommun och har en god ekonomisk situation, till stor del beroende på stora intäkter från vindkraftsparkerna i kommunen.
– Jag vet att detta diskuteras även på andra håll, men jag förstår väl att alla inte nödvändigtvis har den möjligheten, konstaterar Herrala.
Kommunförbundet ser problem
På Kommunförbundet har man följt Storås pilot med intresse, men också kritiskt.
Sami Niemi, specialsakkunnig för främjande av välfärd och hälsa, säger att liknande köptjänster inte har kommit till kännedom hittills.
Han ser också problem med experimentet.
– I lagstiftningen ligger ansvaret för att ordna och finansiera social- och hälsovårds- samt räddningstjänster på välfärdsområdena. Det är inte ändamålsenligt att kommuner tar på sig dessa kostnader i betydande mån.
Juha Herrala säger att utvecklingen inte heller enligt honom är problemfri.
– I praktiken driver saker mot en situation där kommunen måste delta om kommuninvånarna vill få närtjänster. Det är inte en bra utveckling, men vi hade möjlighet att pröva något sådant här.
Artikeln är en översättning av Isojoki suivaantui, kun hyvinvointialue vei lähilääkärin – teki ratkaisun, johon harvalla kunnalla on varaa skriven av Pauliina Jaakkola och Birgitta Vuorela. Översättning Juho Teir.