Nya social- och hälsovårdsministern Wille Rydman (Sannf) öppnade nyligen för att skära i barnbidragen i programmet A-studio på TV1.
– De som verkligen är i behov av stöd har förstås rätt till dem, sa Rydman och tog sedan sig själv som exempel på en som inte är i behov av stöd:
– Här ser du en minister som får barnbidrag.
Barnbidraget har kritiserats länge
Rydmans utspel är det senaste i en lång diskussion om huruvida det är rätt att alla barnfamiljer, också de rika, ska få lika mycket.
Just nu är det Sannfinländarna som håller den diskussionen igång, partiordförande Riikka Purra har talat om samma sak tidigare under regeringsperioden.
Tidigare har enskilda politiker från bland annat Samlingspartiet, SFP, SDP och Vänsterförbundet krävt att barnbidraget på ett eller annat sätt borde bli inkomstrelaterat.
Fällan: Därför kan de fattigaste förlora
Barnbidraget har kallats för ”medelklassens enda socialstöd”. Visserligen är det epitetet lite missvisande eftersom medel- och höginkomsttagare har flera andra indirekta stöd att dra nytta av. Hit hör allehanda skatteavdrag och skattefriheter.
Rydman ville inte i A-studio berätta hur han skulle se till att barnbidraget inte går till de som ”verkligen” behöver det, men två huvudlösningar har diskuterats.
Att se barnbidraget som beskattningsbar inkomst låter initialt kanske som en bra idé. Då skulle man få mindre bidrag i handen ju högre inkomst man har.
Det verkar ändå bakvänt att staten först betalar ut ett stöd som sedan ska beskattas bort. Dessutom måste man välja vilken av föräldern som ska beskattas, och om förmögenhet ska påverka skatteprocenten.
Forskare vid FPA har dessutom visat att barnfamiljsfattigdomen paradoxalt nog skulle öka om barnbidraget blev beskattningsbar inkomst.
Det beror bland annat på att bidragstagande familjer som inte jobbar har en högre skatteprocent på sina stöd än löneskatten för låg- och medelinkomsttagare.
De allra fattigaste och de allra rikaste vore alltså förlorarna i den modellen.
Vem är ”rik” och vems lön räknas?
Den andra lösningen är att helt enkelt saxa bort en summa från barnbidraget. Ju högre inkomster, desto mindre skulle man få.
Då kvarstår ändå problemet med vems inkomster som gäller i familjer där ena föräldern har höga och den andra låga inkomster. Eller ska bådas sammanlagda inkomster gälla? Ska man då ta till exempel frånskilda föräldrar i beaktande? Borde förmögenhet också tas i beaktande?
Här uppstår också en grundläggande fråga: Om barnbidraget blev inkomstrelaterat faller bottnen ur idén med det universella stödet.
Det kan vara bra eller dåligt beroende på hur man ser på saken, men i effektivitetens namn vore det i så fall antagligen bättre att slopa barnbidraget helt och hållet eftersom det redan finns andra bättre fungerande inkomstbaserade stöd som man i stället kunde stärka.
Vilka för- eller nackdelar ser du med att göra barnbidraget inkomstrelaterat? Berätta i kommentarsfältet.
Rättelse: I en tidigare version av denna text stod det att minister Wille Rydman vill slopa barnbidraget. Det stämmer strikt taget inte. Rydman ifrågasatte om barnbidrag också borde betalas ut till höginkomsttagare. Rättelsen är gjord den 23.2.2025 kl 11.43. Alla rättelser görs i enlighet med Yles etiska regler.