Gröna vintrar hotar vinterhobbyer men kan locka fler till skidcentren

Klimat­förändringen innebär utmaningar för skidföretagare och kommuner när de planerar för framtiden. I Sibbo har en företagare ändå vågat satsa stort.

En man i röd mössa och vinterkläder står invid en tom slalombacke.
Pistchefen Kasper Arpia på skidcentret Talma ski i Sibbo har märkt att vintersäsongen blivit kortare. Det gäller att satsa allt mer på att ordna verksamhet som inte kräver kyla och snö. Bild: Mira Bäck / Yle

Vintern är den av årstiderna som påverkas mest av klimatförändringen, åtminstone här i norra Europa. Verkningarna märks redan nu i att vintrarna blivit mildare och snösäsongen kortare.

– Vintern börjar senare på året, konstaterar pistchefen Kasper Arpia på skidcentret Talma ski i Sibbo.

Snösäsongens längd kommer att fortsätta förkortas från båda ändarna och snöfattiga, regniga vintrar kommer att bli allt vanligare i framtiden.

En man i röd mössa och vinterkläder sitter i en gul stolhiss.
Pistchefen Kasper Arpia i skidcentrets nya stolhiss. Han säger att klimatförändringen mest diskuteras inom branschen i samband med investeringar, som en riskfaktor. Bild: Mira Bäck / Yle

På skidcentret Talma ski i Sibbo är konstsnö ryggraden i verksamheten.

– Vi skulle inte kunna öppna utan konstsnö. Den är av bättre kvalitet och smälter inte bort lika snabbt som natursnö, säger Arpia.

Att tillverka konstsnö kräver mycket energi.

Modern, energieffektiv utrustning är viktig, liksom förmågan att kunna avgöra hur mycket snö som behövs så man inte gör för mycket eller för lite.

Tre gula snökanoner på rad invid ett vitt staket.
Skidcentrets snökanoner är av nyare årsmodell, vattnet tas från bäcken på området. Bild: Mira Bäck / Yle

Ny konstis och fler snökanoner i Sibbo

Sibbo kommun förbereder sig genom att satsa på konstsnö och konstis. Förra vintern togs den nya konstisen i Söderkulla i bruk.

Den här vintern var kommunens naturisplaner inte redo förrän i januari. Däremot kan konstisen användas från november till mars.

I något skede hjälper inte ens de konstgjorda förhållandena längre

Pasi Liitiäinen, idrottsplatsmästare

Sibbo har två snökanoner som används för att göra skidspår, och i somras byggde kommunen en asfalterad snöproduktionsyta. Från asfaltsplanen körs konstsnön dit den behövs.

– Tio dygns snötillverkning med två kanoner gör det möjligt att hålla första snöskidspåret öppet till mars eller april, säger Katriina Sahala, Sibbos chef för idrottstjänster.

Idrottstjänsterna i Borgå satsar tillsvidare också på naturis och skidspår av natursnö.

”Men i allt större utsträckning måste vi också fundera på hur idrottsplatser som enbart är beroende av naturförhållanden ska underhållas”, skriver Borgås idrottsplatsmästare Pasi Liitiäinen i ett mejl.

En man i en reflexgul arbetsjacka står på en mindre väg, täckt av snö. I bakgrunden syns skog.
Borgås idrottsplatsmästare Pasi Liitiäinen. Bild: Malin Valtonen / Yle

Borgås idrottstjänster strävar efter att ordna rätt förhållanden för vintersport på konstgjord väg, alltså med konstis och snötillverkning eller snödepåer.

”I något skede hjälper inte ens de konstgjorda förhållandena längre och vi övergår klimatmässigt i södra Finland till en vintersäsong av samma typ som Storbritannien upplever för närvarande. Det är svårt att förutsäga framtiden och man måste ta ett år i sänder”, skriver Liitiäinen.

Måste våga

I Sibbo har skidcentret nyss öppnat en ny backe och tagit i bruk en stolhiss. Nästa vinter öppnas ytterligare en ny backe.

På frågan om hur skidcentret vågar satsa så stort säger Arpia att det handlar om investeringar som planeras och görs över flera år.

– När säsongerna blir kortare så måste man ha lite mer variation, sådant som passar alla, säger Arpia.

En tom skidbacke till vänster. Till höger stolhissar i blått och gult samt byggnaderna där man stiger på.
Skidcentret öppnar först senare på dagen, så stolhissarna står stilla. Bild: Mira Bäck / Yle

Dels gäller det att få fler kunder vintertid, dels att locka folk året om.

Skidcentret har en klätterpark och enligt Arpia planerar man hela tiden nya aktiviteter.

En klätterpark. Olika repstegar, fotstöd i trä och nät är uppspända i en talldunge.
Då backen är utan snö kan man klättra i stället. Bild: Mira Bäck / Yle

På längre sikt försämrar klimatförändringen förutsättningarna för att driva en slalombacke i södra Finland. Samtidigt kan man tänka sig att bristen på natursnö under dåliga vintrar får fler att besöka platser där det finns snö.

– När folk inte kan gå till pulkabacken i hemkommunen så måste de komma hit i stället, säger Arpia.