Läkemedelsbristen sitter i. I fjol var det främst brist på läkemedel som påverkar nervsystemet, cancerläkemedel och läkemedel mot hjärt- och kärlsjukdomar.
Just nu råder det brist på över 700 läkemedel. Det motsvarar ungefär sju procent av alla läkemedelspreparat som finns på marknaden.
Just nu är det särskilt stor brist på det långverkande antipsykotiska läkemedlet Quetiapin. Tillgången väntas öka först i slutet av september 2026, enligt Fimea.
Enligt Riikka Holthöfer, överinspektör på Fimea, kan 700 restnoteringar numera beskrivas som ett normalläge.
I fjol berodde nästan 70 procent av fallen på problem i produktionen. En femtedel handlade om ökad efterfrågan på läkemedlen.
Apotekaren Anna Wörlin berättar att beskedet om att en medicin inte finns i lager brukar leda till oro hos kunderna.
Kan bli dyrare för kunden
Charlotta Sandler, apotekare och tidigare farmaceutisk chef vid Apotekarförbundet, säger att läkemedelsbristen är en del av vardagen på apoteken.
Om det läkemedel som kunden har recept på tagit slut kan farmaceuter erbjuda en medicin som har samma verksamma ämne, men kommer från en annan tillverkare.
Det här sköts oftast snyggt över disken på apoteket. Bytet kräver ingen läkarordination och i majoriteten av fallen finns det synonympreparat.
– Vi frågar alltid kunden om de vill ha den billigaste versionen av medicinen, så patienter är vana vid att vi byter, säger Charlotta Sandler.
Nackdelen är att även preparat med samma verksamma ämne kan ge varierande effekt.
Numera har apoteken också möjlighet att ge ut mediciner som har annan styrka än den dos som läkaren skrivit recept för, så att kunden kan dosera rätt mängd själv.
Haken är att det kan bli dyrare för kunden som måste ta mer medicin för att komma upp i rätt dos.
Läkemedelsföretagen höjer dessutom priserna när efterfrågan på ett läkemedel ökar.
Hopp om förbättring
Komplexa och globala leveranskedjor är ofta det som orsakar störningar i läkemedelstillgången, enligt Riikka Holthöfer på Fimea.
Tillverkningen av en viss aktiv substans kan vara koncentrerad till endast en eller några få fabriker. Det leder till att störningarna påverkar många länder.
Holthöfer lyfter fram att man inom EU tagit flera initiativ för att förbättra tillgången till kritiska läkemedel, till exempel genom att utvidga leveranskedjorna.
På gräsrotsnivå gäller det att vara flexibel.
– När vårt kunnande tar slut, eller när vi inte får göra mer, kontaktar vi vårdpersonalen. Oftast hittar man en lösning, säger apotekaren Anna Wörlin.