Frankrike går samma väg som Australien och är på väg att förbjuda sociala medier för unga under 15 år.
Regeringen Petteri Orpo överväger att göra samma sak.
För niondeklassare i S:t Olofsskolan i Åbo är frågan om förbud en svår fråga.
Snabbdopaminet som de får av skrollandet kan kännas bra, men Lina Rönnlund, Brianna Holm och Leila Jungar känner sig samtidigt tomma och till och med äcklade efter att ha tittat många timmar på mobilen.
– Sociala medier är en plats för gemenskap och egentligen ett ganska positivt ställe, tycker Holm.
Samtidigt konstaterar hon att sociala medier har otaliga dåliga sidor.
Hon får medhåll av de andra som berättar hur de alla kämpar med orealistiska ideal, skadligt innehåll och alltför massiv användning av sociala medier.
Men de varnar samtidigt för att ett totalförbud kan skapa splittring i den egna vänkretsen.
”Mår jätteilla efteråt”
För många unga är skärmtiden en balansgång mellan allt det de upplever som positivt: att låta sig underhållas, hitta information och känna gemenskap, och samtidigt en känsla av improduktivitet och psykiskt illamående.
– Man börjar skrolla och då känns det bra i kanske två minuter, men sedan börjar man må jätteilla efteråt. Man känner sig jätteimproduktiv, men det är liksom omöjligt att släppa telefonen förrän man på riktigt hamnar på bottnen, säger Lina Rönnlund.
Birk Berlin, som går i Katedralskolan i Åbo, kan ibland ha närmare åtta timmar skärmtid per dag.
– Algoritmerna är designade för att fånga din uppmärksamhet och hålla dig där tillräckligt länge. De bygger just på kroppens snabbdopamin, säger han.
Att sociala medier skapar orealistiska förväntningar på utseende och prestationer både i skolan och på fritiden, bekräftas av ungdomarna.
Lina Rönnlund säger att det ibland kan vara svårt att se att människor som ser perfekta ut på sociala medier kan vara skapade av AI.
Man kan tro att de är riktiga, och det kan förstöra ens självkänsla.
Risken för A- och B-lag
EU-parlamentets rekommendation går ut på att sociala medier förbjuds för under 16-åringar.
Med föräldrarnas tillstånd skulle 13-åringar kunna få tillgång till sociala medier.
Den här delen av förslaget kan i värsta fall leda till mobbning och splittring inom vänkretsen, säger ungdomarna.
– Det blir en uppdelning mellan dem som använder sociala medier och dem som inte gör det. Det blir helt fel, för det är viktiga år då man utvecklas jättemycket mellan 13 och 16 år, säger Leila Jungar.
Hon varnar också för att ett förbud kan drabba barn vars föräldrar inte har möjlighet att vara hemma lika mycket, som till exempel skiftarbetare.
– Det är lättare att ge telefonen till sina barn då man inte som förälder kan vara hemma lika mycket, jämfört med sådana föräldrar som har tid. De barn som har föräldrar som har tid har ett privilegium.
Också Birk Berlin tror att idén om föräldrars tillstånd kan splittra kompisgäng.
Han skulle hellre förbjuda kortvideoformatet eftersom det står för en stor del av användningen.
– Totalförbud är kanske inte helt rätt, men det skulle gå i rätt riktning.
Vi bad ungdomarna att ge sin syn på hur föräldrarna hanterar situationen. Det här tycker ungdomarna att vuxna kunde göra bättre:
1. Föräldrar måste våga skjuta fram debuten
Både Birk Berlin och Lina Rönnlund fick egna sociala medie-konton som cirka 8-åringar.
Berlin tycker att det skulle vara lämpligare med social medier när man går i de högre klasserna i grundskolan.
Han riktar också kritik mot föräldrar som ger barn mobiler för tidigt.
– Om du ger en telefon åt en 5-åring lägger du över ditt föräldraskap på sociala medier i telefonen, i stället för att själv vara där och uppfostra.
Årskurs 4 eller 5 kan vara en lämplig ålder för en egen mobil, säger han.
Lina Rönnlund håller med och säger att en smartklocka är ett bättre alternativ för en förstaklassare som tar sig till skolan på egen hand.
Leila Jungar varnar ändå för att en alltför sträng linje kan leda till att ett barn blir ensamt och hamnar utanför kompisgrupper.
2. Bristande källkritik
Ungdomarna menar att de ofta är mer vaksamma än äldre generationer.
– De flesta unga blir varnade om källkritiken, hur farligt det är att vara på sociala medier. Därför är unga ofta mer källkritiska än äldre, säger Lina Rönnlund.
Brianna Holm säger att hon brukar utgå från att en video som ser lite för perfekt ut eller är konstig sannolikt inte är äkta.
Birk Berlin håller med och konstaterar att han alltid utgår från att det han ser på sociala medier antingen inte stämmer eller på något sätt är fejk.
– Jag kollar alltid varifrån infon kommer, vem som gett ut den och om man alls kan lita på källorna.
3. Svårt att be techbolagen städa upp sitt innehåll
En del vuxna försvarar ungdomarnas rätt att få ta del av sociala medier och efterlyser i stället större ansvar av techbolagen som äger plattformarna.
Brianna Holm gillar i princip idén om sociala medier utan skadligt innehåll, men säger samtidigt att det blir så gott som omöjligt att dra en gräns för vad som ska anses vara skadligt.
– Till exempel ett konto med en flicka som är ganska smal och publicerar videor på vad hon äter. Det är inte skadligt, men om hon bara äter en riskaka kan det orsaka skada åt andra som vill se ut som hon.
Det handlar också om den massiva konsumtionen, säger Leila Jungar.
– Ska man på riktigt sitta i tre timmar och titta på roliga videor av hundar? Det finns en gråzon för vad räknas som skadligt, säger Jungar.
Det här skulle ungdomarna göra utan sociala medier:
- Hänga mer med vänner till exempel fysiskt i skogen eller på cykelturer.
- Skapa kreativt, som att måla eller rita.
- Läsa böcker.
- Utöva hobbyer som man inte vanligtvis gör.
- Se på film som ett alternativ till kortare videoklipp.
Leila Jungar, Brianna Holm, Lina Rönnlund och Birk Berlin diskuterade sociala medier i radioprogrammet Slaget. Du kan lyssna på hela diskussionen genom att trycka på länken.
Är det rätt att förbjuda sociala medier för barn under 15 år? Berätta i kommentarsfältet!