Kaxiga korsstygn i Karis får utlopp för känslor med nål och tråd

Då slagord möter bekanta broderier kan det bli lättare för mottagaren att ta emot budskapet, menar Mia Ekström. Gruppen ställer nu ut verk om flodpärlmusslan.

Craftivismgruppen Kaxiga korsstygn i Karis får utlopp för tankar och känslor genom broderier.

I år firar Karis 700-årsjubileum och när craftivismgruppen Kaxiga korsstygn i Karis fick förfrågan att vara med på ett hörn var det självklart att temat skulle vara natur.

Efter en lång process om hur man skulle få verket att handla om Karis, landade beslutet i att fokusera på Svartån.

Ett forsstygnsverk bestående av 70 stycken broderade musslor, text och en blommig ram.
Verket består av 70 stycken flodpärlmusslor där varje mussla representerar en generation flodpärlmusslor. Bild: Pia Santonen / Yle

Korsstygnsverket handlar om Svartåns historia ur flodpärlmusslans perspektiv och förstörelsen av flodpärlmusselbeståndet. Detta är något som är unikt för Karis och är en historia som riskerar att glömmas bort, menar Esko Vuorinen.

– Svartån är den sista sydliga flodpärlmusselån i Finland. De finns kvar längre upp i landet men på hela sydkusten så finns de bara i Svartån i Karis, säger Esko Vuorinen.

Två kvinnor och en man sitter vid ett bord och broderar och ler.
Esko Vuorinen, Minna Parkkonen och Mia Ekström har alla varit delaktiga i korsstygnsverket som firar Karis 700 år. Bild: Melissa Ajosmaki / Yle

Verket tog ett drygt halvår att skapa och flera var delaktiga i arbetet. Esko Vuorinen stod för alla 70 musslor och Mia Ekström broderade texten med hjälp av Minna Parkkonen.

Ett sätt att få utlopp för tankar och känslor

Gruppen träffas varannan vecka för att brodera, diskutera och umgås. I samband med Karis 700-årsjubileum ställer de ut korsstygnsverk om Karis unika natur.

Minna Parkkonen grundade gruppen år 2019 och sedan dess har gruppen bestått av människor i varierande åldrar, allt mellan 17 och 70 år.

Craftivism kan användas på olika sätt, bland annat för att få utlopp för tankar och känslor.

– Det är ett sätt att få ut saker ur mitt system som jag är orolig över, som irriterar mig eller som jag till och med hatar, säger Minna Parkkonen.

Andra använder även sina broderier i demonstrationer eller för att på annat sätt ta ställning i samhällsfrågor.

Det mjuka möter det hårda

Inom craftivism använder man sig av motstridigheter där det mjuka handarbetet möter slagord som belyser orättvisor i samhället.

Esko Vuorinen, som varit delaktig i att skapa det nya konstverket, säger att det hör till skapandet att jobba med motpoler.

– Det finns en grundtanke inom craftivism att man är fri och kan göra vad man vill, säger Esko Vuorinen.

Korsstygn och broderier ligger runt omkring på ett bord.
Att använda sig av traditionellt handarbete kan hjälpa åskådaren att ta emot budskapet. Bild: Melissa Ajosmaki / Yle

Att broderierna och budskapet kan ses som varandras motpoler har sina för- och nackdelar.

Då man använder sig av broderier kan det både väcka uppmärksamhet och hjälpa mottagaren att ta emot budskapet, menar Mia Ekström som broderar i gruppen.

– Jag har någon gång använt gamla tavlor som folk känner till sedan tidigare och då blir man färdigt intresserad. När det sedan står något helt annat så kan det också vara lättare att ta emot budskapet, säger Mia Ekström.

I förgrunden sitter en person och broderar. På bordet finns ytterligare broderier och böcker om craftivism.
Mia Ekström jobbar med att få bokstäverna på plats. Bild: Melissa Ajosmaki / Yle

Nackdelen är att arbetet är ganska tidskrävande.

Mia Ekström visar broderiet hon håller på med just nu, samtidigt som hon sprättar upp den första bokstaven.

– Man måste räkna så himla mycket och om man har räknat fel så kan det hända att bokstaven inte ryms, säger Mia Ekström och skrattar.

Lättare att brodera än att prata

På Minna Parkkonens broderier återkommer feministiska budskap om att själv bestämma över sitt eget liv och sin egen kropp. För Parkkonen ger det en personlig tillfredsställelse att få ner sin åsikt i broderier, även fast ingen ska ta del av verket, då det blir mer konkret än att använda sin fysiska röst.

Ett broderi med motivet "Pillow princess" placeras på ryggen av en rosa jacka.
Ibland broderas budskap för att sys fast på exempelvis jackor. Bild: Melissa Ajosmaki / Yle

Att brodera gör även kommunikationen lättare i gruppen då man har olika åsikter

– Vi försöker alltid vara finkänsliga, men ibland är det svårt och då är det lättare att brodera, säger Mia Ekström.

En närbild på en broderad mussla.
Esko Vuorinen har skapat de 70 flodpärlmusslorna i korsstygnsverket som firar Karis 700 år. Bild: Pia Santonen / Yle

Konstverket om flodpärlmusslorna hänger i biografen i Karis fram till 30 april och efter det avslöjar Mia Ekström att den kommer att flytta vidare till en lokal restaurang, men därefter är framtiden ännu osäker. Förhoppningen är att konstverket kommer att finnas på olika platser i Karis under hela året.