Statistiken visar att antalet självmord bland unga människor under 25 har halverats sedan 1990-talet.
Mot slutet av 1980-talet startade man i Finland ett nationellt program för självmordsförebyggande arbete, vilket har gett gott resultat. Trots det ligger Finland ändå högt i en europeisk jämförelse.
I en ny en rapport presenteras aktuella riskfaktorer för självmord bland unga och metoder för att förebygga självmord.
Nyckelfrågan är att nå den unga i tid, eftersom en del unga kan gå från tanke till handling mycket snabbt, säger Sami Pirkola som är professor i socialpsykiatri vid Tammerfors universitet och en av forskarna bakom rapporten.
Så här ska självmord förebyggas i fem punkter
- Låg tröskeln till hjälp. Chattar på nätet, krisstöd via telefon och olika digitala verktyg kan vara avgörande för unga personer.
- Uppsökande verksamhet, alltså att hitta och lyckas nå unga där de finns. Att skapa förtroende är centralt. Tonen får inte vara byråkratisk eller auktoritär, men kamratlig slapphet fungerar inte heller.
- Det är viktigt att alla unga vet att man kan kontakta vården även om man inte har en diagnos. Det finns människor som tar saken på allvar och det finns professionell hjälp.
- Medierapporteringen kring självdestruktivitet måste vara saklig och neutral och med fokus på att hjälp finns att få.
- Att förebygga marginalisering är samhällets ansvar. För en ung person kan det vara en personlig tragedi om framtidsmöjligheter stängs.
Dramatisk nedgång i framtidstro
Den senaste ungdomsbarometern visar att andelen unga som har en stark framtidstro har sjunkit från cirka 80 procent till 60 procent. Det här är oroväckande siffror, enligt Pirkola.
Ungdomsbarometern genomförs vartannat år med 2 500 slumpmässigt utvalda unga.
Enligt Pirkola finns det flera faktorer som gör att framtidstron bland unga gått ner de senaste åren: klimatkrisen, oron i omvärlden, osäkerhet på arbetsmarknaden och den aldrig sinande strömmen av information.
Identifierade riskfaktorer
Olika typer av riskfyllda utmaningar med självmordstema på sociala medier är enligt Pirkola ett relativt nytt fenomen, som är speciellt oroande.
Utmaningarna på internet kan försöka pressa den unga att utföra skadliga handlingar mot sig själv eller andra.
Mobbning och diskriminering ökar risken för självdestruktivitet. Att tillhöra till exempel en sexuell minoritet kan bli en riskfaktor.
Psykiska störningar, särskilt depression, psykoser och missbruksproblem, har man också länge vetat att höjer risken, liksom svåra personliga motgångar.
Man vet att unga kan gå från självmordstankar till handlingar överraskande snabbt. Det skulle vara av största vikt att ta hänsyn till det i planeringen av förebyggande arbete, säger Pirkola.
