En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
”I femman gjorde jag en dansvideo, sedan skickade en man meddelande till mig och sa hur bra jag såg ut. Han skrev att han var 30.”
Så berättar en av de nästan 300 elever som svarat på vår enkät om ungas nätvanor.
Ungdomarna som svarat går i årskurs åtta i skolor runtom i Svenskfinland.
Ur svaren kan man läsa att de flesta unga tillbringar mycket tid på olika skärmar. Två av tre uppger att de fick sin första smarttelefon i årskurs ett eller två.
Över 90 procent använder Snapchat, nästan lika många använder Whatsapp, omkring 70 procent har Tiktok och drygt 60 procent använder Instagram.
Det är ingen slump att det här delvis är samma plattformar som oftast pekas ut som farligast.
Där minderåriga tillbringar sin tid, dit flockas också vuxna med ett sexuellt intresse för barn. Det visar omfattande forskning, både i Finland och utomlands.
Vi frågade eleverna om de någonsin blivit ombedda att skicka bilder på sig själva där de har bara lite kläder på eller är nakna.
14 procent har blivit ombedda att skicka en nakenbild.
Betydligt fler flickor än pojkar drabbas. Ser man enbart på flickorna är det 25 procent som fått frågan.
Vi ställde också frågan om eleven visste varifrån frågan om nakenbilder kom. Nästan hälften gjorde bedömningen att frågan kom från en helt okänd vuxen.
My Sjöholm går i årskurs 8 i Borgaregatans skola i Vasa. Hon är inte överraskad över resultatet i Svenska Yles enkät, utan tror att det är rätt vanligt att särskilt flickor uppmanas skicka nakenbilder.
– Jag har också råkat ut för det själv.
My Sjöholm tycker egentligen att den som råkar ut för fiske efter nakenbilder borde berätta om det för sina föräldrar och dessutom göra polisanmälan. Själv valde hon ändå annorlunda.
– Jag pratade med min bästa vän i stället.
Känner sig inte trygg
My Sjöholm berättar att hon oftast har någonstans mellan sex och åtta timmar skärmtid per dag. Hon tittar på Youtube, skrollar på Tiktok och håller kontakt med vänner på Snapchat – bland annat.
Sjöholm lyfter också fram att det förekommer en hel del mobbning på sociala medier.
– Till exempel att någon säger att man är ful. Jag tror att det händer ganska ofta att någon blir ledsen.
Hur mycket pratar du och dina vänner om sådant som händer på nätet och som inte är trevligt?
– Nästan alltid när vi träffas.
Vi frågar My Sjöholm vilket skolvitsord hon skulle ge på hur trygg hon känner sig när hon rör sig på sociala medier.
– Jag skulle säga bara fem av tio. Det händer ganska mycket på nätet.
Finns det något som du tror kunde öka tryggheten? Vad skulle få dig att må ännu bättre?
– Om det fanns färre människor som frågar efter konstiga bilder.
Alexander Sirviö är beredd att ge ett högre betyg än My Sjöholm.
Också Sirviö tillbringar dagligen flera timmar på Tiktok, Youtube och Snapchat, men han kommer inte ihåg att han en enda gång råkat ut för något obehagligt på sociala medier.
Därför känner han sig relativt trygg.
– Det är nog en stark åtta för mig. Men såklart, det finns ju alltid en risk att det kan hända något.
Vad är det värsta som händer på nätet? Så här svarar Alexander Sirviö och My Sjöholm:
Skulle det hända honom något obehagligt tror Alexander Sirviö att han i första hand skulle vända sig till sina föräldrar.
Men ingen har pressat honom på nakenbilder och han minns inte heller att han någonsin skulle ha fått innehåll skickat till sig som han inte skulle vilja ha.
– Nej, jag tror inte det.
Alexander Sirviö är lyckligt lottad. Av de elever som svarat på vår enkät har var femte, utan att de bett om det, fått någon typ av obehagligt innehåll skickat till sig.
Allt från grovt våld till bilder på dickpicks (bilder på penisar) och videor som visat djurplågeri räknas upp i svaren.
Stort mörkertal, säger polis
Kriminalöverkonstapel Joonas Turtonen på Polisinrättningen i Österbotten ansvarar för ankarverksamheten, där man förebygger att unga hamnar i brottslighet.
Resultatet i vår enkät överraskar inte honom, som under flera år jobbat uttryckligen med unga under 15 år.
Att unga ombeds skicka nakenbilder, och också gör det, syns hos polisen varje vecka, berättar han.
– Det syns i form av polisanmälningar när saker och ting har gått överstyr. Antingen när föräldrar får veta det eller när ungdomen själv tycker att en viss gräns har överskridits.
Inte sällan handlar det om en relation mellan unga som började som något bra.
– Det kan ha börjat som en intim relation, där det har skickats bilder och så vänds det ganska hastigt till utpressning, säger Joonas Turtonen.
Han påpekar att det är universellt att man blir glad och smickrad när man får beröm.
Ett minderårigt barn är många gånger ännu mer mottagligt för komplimanger och uppvaktning.
Det här vet de som sysslar med grooming. De använder sig skickligt av metoder för att bygga en relation och vinna förtroende.
– Senast i går hade jag ett fall där en flicka hade haft en, som hon trodde, intim relation med en kille. Ganska hastigt hade det utväxlats bilder och sedan kom utpressningen: ”Gör du inte som jag säger, så skickar jag det här till dina föräldrar”. I det här fallet var det någon på andra sidan jordklotet som styrde hennes agerande, säger Joonas Turtonen.
Hur vanligt tror du att det här är?
– Jag tror att vi har ett jättestort mörkertal, sådant som vi inte vet om.
För att förebygga och skydda barn från sexuellt våld på nätet behöver både barn och deras föräldrar få mer information, menar Joonas Turtonen.
– Det gäller att öka medvetenheten om de här riskerna. För många unga börjar det med att man tänker att man är herre över situationen, tills det sedan visar sig att man har satt foten i en fälla.
Skolan undervisar bra – men unga begår brott ändå
Alexander Sirviö tycker att han i skolan har fått mycket undervisning om farorna på nätet.
– Man pratar om det ganska mycket hela tiden. Det är väldigt bra, tycker jag.
Vad är det bästa tipset du har fått från skolan?
– Att inte tro på någonting. Man kan egentligen aldrig nu för tiden veta om det är sant eller inte. Allt som finns där ute, AI och allting.
Också ankarpolisen Joonas Turtonen berömmer dagens skola, som enligt honom informerar berömligt om allt från källkritik till risker och om vad som är ett brott på nätet.
Enligt Turtonen är de flesta unga i dag rätt väl medvetna om vad man får och inte får göra på sociala medier. Många gånger går det ändå fel eftersom det handlar om unga människor vars konsekvenstänk inte är fullt utvecklat.
Så här säger några flickor som pressats på nakenbilder:
Ett klassiskt scenario är den intima bilden eller videon som skickats i förtroende från flickvän till pojkvän.
Enligt Joonas Turtonen vet de flesta unga killar i dag att de begår ett brott om de skickar bilden vidare.
– Absolut vet de, men problemet är att de tänker att de bara skickar den åt sina kompisar. Men kompisarna bryr sig fan i varifrån de har fått den, utan det är en bra juttu, och så skickar de den vidare till nästa chatt.
Innehåll som sprids på det här viset åker snabbt långa vägar och kan orsaka stor skada, säger Turtonen.
– I värsta fall förföljer det den här ungdomen väldigt länge.
Har du egna erfarenheter? Tipsa oss!
Har du skickat oönskat material till en främling? Varför gjorde du det? Delta i diskussionen i vårt kommentarsfält.