Idag blev det klart att Helsingfors hovrätt skärper straffet mot Aleksanteri Kivimäki.
Tingsrätten dömde Kivimäki till fängelse i sex år och tre månader år 2024, men det skärps till sex år och elva månaders fängelse.
– Hovrätten ändrade inte tingsrättens avgörande i skuldfrågan. Den centrala ändringen gäller just straffet. Hovrätten ansåg alltså att Kivimäki bör dömas till ett strängare straff med tanke på brottshelheten, säger Heli Korkka-Knuts, biträdande professor i straffrätt vid Åbo Akademi.
Kivimäki dömdes för grovt dataintrång, försök till grov utpressning och grovt spridande av information som kränker privatlivet.
Förlikningsavtalen behöver inte vara en förmildrande omständighet
Kivimäkis advokat Peter Jaari var besviken över hovrättens dom.
Han lyfte fram att Kivimäki ingått över 5 000 förlikningsavtal med målsägande i Vastaamofallet. Enligt honom borde det ses som en förmildrande omständighet.
Korkka-Knuts köper inte helt det argumentet.
– Det är en svår tolkningsfråga, men jag har lätt att förstå hovrättens utgångspunkt. Det handlar inte bara om avtalen utan också om sannolikheten att någon ersättning faktiskt betalas ut.
Sagan kring Vastaamofallet tar inte nödvändigtvis slut här. Det är möjligt att domen överklagas till Högsta domstolen.
– Det är inte alls självklart att Högsta domstolen beviljar besvärstillstånd, men vi får vänta och se, säger Korkka-Knuts.
Ett exceptionellt fall
Över 30 000 personers patient- och personuppgifter läckte ut i samband med dataintrånget i psykoterapicentret Vastaamo. Det gör fallet till det största brottmålet i finsk rättshistoria sett till mängden offer.
– Det är förstås ett helt exceptionellt fall i frågan om antalet målsägande samt med tanke på vilka resurser som förundersökningen och rättsprocessen har krävt, säger Korkka-Knuts.
Korkka-Knuts berömmer också polisens utredning, som enligt henne krävt stor tekniskt expertis samt ett fungerande samarbete med Europol, den europeiska myndigheten för brottsbekämpning.