En försiktig vintersol lyser upp Gamla kyrkans park medan ett tjugotal deltagare i en temavandring om mord i centrala Helsingfors uppmärksamt lyssnar på guiden Janica Hindle från en lokal arrangör av temapromenader.
– Hur många av er visste att Eugen Schauman som mördade Nikolai Bobrikov inte agerade ensam? Han hade en kompis som i allra högsta grad var involverad i ett annat politiskt mord som ägde rum i det där gula huset, berättar hon i sin lilla bärbara högtalare och pekar på ett pråligt hus på andra sidan parken.
Den 6 februari 1905 stegade Schaumans medkonspiratör Lennart Hohenthal in på adressen Bulevarden 12, tog sig in på det ryska storfurstendömets prokurator Eliel Soisalon-Soininens kontor och sköt ihjäl honom.
Det här är en av många berättelser som Hindle återger för mordvandringsgruppen. Men det handlar om mer än bara mord.
– Det handlar också om hur det har varit att bo här i staden för 50 eller 100 år sedan, om det politiska livet och kulturen.
Kaffe- och konstvandringar intresserar, men mord lockar mest
Enligt Hindle lockar temavandringar i största allmänhet, och hon tycker folk är väldigt nyfikna på att höra om nya synvinklar på staden. Till exempel har hon en vandring med kaffetema.
Men visst är det så att ond bråd död lockar mest:
– Mordvandringarna drar mest folk, konstaterar Hindle. På vintern blir det lugnare, men när det blir vår igen får jag guida grupper varje vecka.
Temavandringar är just nu mycket populära, det bekräftar också turismforskare Minni Haanpää vid Lapplands universitet.
– Guidade promenader är en traditionell turismform, men den upplever en ny renässans, säger hon. Särskilt tematiska promenader verkar locka människor i alla åldrar och från olika bakgrunder.
Haanpää lyfter fram kyrkogårdsvandringar, spökvandringar och andra promenader med mörk tematik som särskilt populära just nu, även om hon tror att mordpromenaderna knappast behöver särskilt mycket marknadsföring för att fylla sina platser.
Trenden speglar det växande intresset för true crime som genre, ett fenomen som exploderat i poddar och på streamingtjänster de senaste åren. Också inom turismen ser man ett intresse för olika teman och en vilja att uppleva städer på nya sätt.
Samtidigt påminner Haanpää om vikten av etik när det gäller så kallad ”dark tourism”.
– När man behandlar teman som har med död att göra måste det finnas en viss respekt, betonar Haanpää.
Hon hoppas att människor inte enbart drivs av voyerism vad gäller mordplatsvandringar, utan också en genuin vilja att lära sig, empatisera och förstå nya aspekter av mänskligt liv.
Nytt evenemang för läsning och intresse för Helsingfors mörka sida
Just den här mordvandringen är en del av den nya spännings- och deckarfestivalen Helsinki Noir, som ordnades för första gången förra veckan av bokförlaget WSOY och Helsingfors stad. Festivalen bjöd in internationella deckarskribenter som Jo Nesbø och den finska storförfattaren Satu Rämö.
Sanna Forsström, enhetschef för marknadsföring och evenemang vid Helsingfors stad, ser temavandringar som en viktig del av stadens kulturutbud.
– Temat ger något extra som gör det ännu mer intressant, och öppnar också dörrar till platser man annars inte skulle besöka.
Forsström betonar att festivalen har ett bredare syfte än bara underhållning.
– Vi vill inspirera olika Helsingforsbor och finländare till läsning. Att öka entusiasmen och motivationen, särskilt hos den yngre generationen, är ett stort mål, säger hon och bekräftar att festivalen ska bli en återkommande programpunkt.
Vad är det som gör att människor fascineras av död och mörker så till den grad att de vill se skådeplatserna för mord? Guiden Janica Hindle har en teori:
– Brott och mord hänger med i livet men majoriteten av oss berörs aldrig av det. Det är en snutt av fara som ändå inte är riktig.