De pågående förhandlingarna om EU:s utvidgning är annorlunda till sin natur än tidigare förhandlingar, eftersom de inte primärt handlar om bruttonationalprodukt och handel.
I stället står säkerheten i centrum – åtminstone ur EU-kommissionens synpunkt.
– Jag vill betona att för första gången pågår utvidgningsprocessen i tider då vi har, vad jag kallar störande externa krafter som vill se oss misslyckas, säger Márta Kôs, EU:s kommissionär för grannskapspolitik och utvidgning, på besök i Tallinn.
Enligt Kôs är situationen en helt annan än när hennes hemland Slovenien blev EU-medlem.
– När till exempel Estland, Slovenien och andra länder förhandlade, var det ingen som lade sig i. Det var ganska enkelt, alltså enkelt i politisk mening. De länder som uppfyllde kriterierna kunde bli medlemmar.
Ryssland blandar sig i
Kôs kallar Ryssland en osynlig fiende, eftersom Kremls narrativ ofta dyker upp i samband med EU:s utvidgningsförhandlingar.
Hon hänvisar till konkreta exempel där Moskva aktivt har försökt styra kandidatländer bort från EU – som Moldavien.
Där har Ryssland satsat betydande resurser för att sabotera landets väg mot EU.
Trots att Kreml hittills inte har nått sina mål, lyckas Ryssland åtminstone försvåra förhandlingarna.
Kôs påminner också om att Rysslands krig mot Ukraina inte började 2022, utan redan 2014 när Kiev valde att närma sig EU.
– Med utvidgningen i dag kämpar vi mot autokrater och andra som vill se oss misslyckas, som inte vill se ett starkare Europa, som vill se ett splittrat Europa. Därför är utvidgningen i dag verkligen mycket, mycket mer än bara utvidgning.
Estlands utrikesminister Margus Tsahkna är lika tydlig.
För honom handlar utvidgningen om att eliminera så kallade gråzoner i Europas närområde.
– Vi måste förstå att Europa måste bli starkare. Europa måste ta mer ansvar för säkerheten och freden i regionen. Och vi har sett förr att gråzoner i Rysslands närområde faktiskt tolkas av dem som grönt ljus för aggression, säger Tsahkna.
Tsahknas åsikt om att utvidgningen primärt är en säkerhetsfråga delas inte av alla EU-medlemmar.
Bland annat Tyskland och Frankrike fortsätter att betona ekonomiska reformer och institutionell utveckling framför geopolitiska argument.
Splittring inifrån
I Estland betonar utrikesministeriet också att hotet inte bara kommer utifrån.
Jonatan Vseviov, kanslichef på Estlands utrikesministerium, påminde nyligen att vi borde vända på perspektivet helt.
– Det är inte kandidatländerna som är problemet, utan vissa nuvarande EU-medlemmar. Kandidatländerna har en tydlig riktning mot demokrati och rättsstat. De står på rätt sida i våra allvarliga säkerhetskonflikter.
Uttalandet kan ses som stark kritik mot framför allt Ungern och Slovakien, som ofta beskylls för att stå bakom den interna splittringen inom EU.
Ungern motarbetar öppet både stödet till Ukraina och EU:s utvidgningsprocess.
Ukraina blir tillgång, inte börda
Trots utmaningarna uttrycker både Kôs och Tsahkna optimism för att EU:s utvidgning ska gå bra.
De poängterar att utvidgningen inte ska ses som en kostnad, utan som en strategisk investering.
Tsahkna beskriver Ukraina som en framtida ekonomisk och militär tillgång för hela regionen: ett större EU är ett säkrare och starkare EU.
– Det handlar inte bara om ekonomisk tillväxt, som vi har haft, utan också om existentiell säkerhet. Vi måste inse att vi inte bara behöver stödja det ukrainska folket. Ukraina är för Europa en enorm möjlighet för ekonomin och säkerheten.
Enligt Tsahkna är det utan tvekan så att Ukraina kommer att ta stort ansvar för den militära och ekonomiska säkerheten i Europa i framtiden.
Utvidgningskommissionär Márta Kôs: Vilken är din vision för EU 2035?
– Åtminstone Montenegro och Albanien kommer att vara EU-medlemmar i god tid innan dess, om den politiska viljan finns. Frågan är inte om EU har råd med utvidgningen. Frågan är om unionen har råd att låta bli.