Irans högsta ledare ayatolla Ali Khamenei är död, bekräftar iranska statliga medier efter att USA:s president Donald Trump först gått ut med uppgiften.
Han dödades i samband med de attacker som USA och Israel utförde under lördagen.
Khamenei, som blev 86 år gammal, har varit Irans högsta ledare i tre decennier. Det gjorde honom till en av de längst regerande ledarna i världen.
Hur kom Khamenei till makten?
Khamenei föddes år 1939 i Mashhad i nordöstra Iran och utbildade sig i Koranen men blev politiskt intresserad redan som ung.
En av hans lärare var ayatolla Ruhollah Khomeini som blev Irans första högsta ledare efter den islamiska revolutionen år 1979.
Den högsta ledaren har vetorätt över presidenten och parlamentet, och väljer också vilka personer som godkänns som kandidater.
Efter revolutionen utsågs Khamenei till ledare för fredagsbönen i Teheran av Khomeini, vilket stärkte hans position inom det nya ledarskapet.
År 1981 utsågs han till president och när hans företrädare Khomeini dog år 1989 tog han över som högsta ledare, den andra i Islamiska republikens historia. Sedan dess har han styrt Iran med järnhand.
Hård linje mot väst och civilbefolkningen
Ali Khamenei har konsekvent upprätthållit en hårdför linje mot väst, särskilt mot USA och Israel, och har varit central i att definiera den islamiska republikens politiska riktning.
Han har också gjort frågan om landets kärnenergiprogram central för sin säkerhetsstrategi.
Irans högsta ledare är landets andliga ledare och överbefälhavare för de väpnade styrkorna där det islamiska revolutionsgardet ingår.
Revolutionsgardet grundades efter den islamiska revolutionen. Dess syfte är att skydda den högsta ledaren och försvara Iran mot både yttre hot och eventuella kupper.
Khamenei har spelat en avgörande roll i att utveckla revolutionsgardet till ett instrument för kontroll och regionalt inflytande.
Under Khamenei har Iran regelbundet svarat på protester med hård hand. I samband med protesterna i januari uppskattas tusentals demonstranter ha dödats.
Motståndsaxeln försvagades
Iran har i decennier varit en regional stormakt som fört ett skuggkrig mot sina fiender, särskilt mot ärkefienden Israel.
Skuggkriget övergick i öppen konflikt under sommaren 2025, då Iran och Israel med stöd av USA krigade i tolv dagar.
Innan dess fördes skuggkriget genom så kallade proxystyrkor, som ingår i det Iran kallar för motståndsaxeln.
En proxystyrka är en aktör som används av en större makt för att strida utan att makten själv behöver vara direkt iblandad. I Irans fall handlar det bland annat om att man finansierade och försåg likasinnade med vapen.
Men motståndsaxeln, där bland annat Hizbollah i Libanon, Hamas i Gaza och huthirebellerna i Jemen ingår, har försvagats kraftigt under Israels krig och militära operationer runtom i Mellanöstern under de senaste åren.
Absolut makt i årtionden – vem ska ta över?
För omkring en vecka sedan uppgavs Ali Khamenei ha gjort upp en plan för ifall han dödas, som går ut på att han utsett flera nivåer av efterträdare för roller inom regeringen och militären.
Den stora frågan är nu vilka av de potentiella efterträdarna som lever och vad som händer med den iranska republiken.
Enligt källor till CBS News har omkring 40 iranska tjänstemän dödats i attackerna.
Donald Trump har uppmanat det iranska folket att ta över makten, men det finns ingen utstakad väg och risken för kaos bedöms vara stor.
Bedömare varnar också för att attackerna kan att leda till konsekvenser för den globala oljemarknaden. Iran kontrollerar Hormuzsundet där cirka 20 procent av världens sjöburna olja passerar.
Källor: AFP, Reuters, AP, Britannica, BBC