Våga vinna.
Emma Aarnios budskap till lagkamraterna var glasklart under den sista timeouten.
Efter två väntade förluster dög inget annat än en seger hemma mot Kosovo för att kunna hålla liv i EM-kvalet. Det löste Finlands handbollsdamer – trots att bollen hade förtvivlat svårt att hitta in i motståndarmålet.
– Det är inte jätteofta som vi leder matcher – eller vinner dem för den delen – så det gällde bara att våga tro på att vi kan vinna, säger åttamålsskytten Aarnio till Yle Sporten.
– Vi ville vinna så himla mycket. Mycket handlar om mental anspänning, att släppa ned axlarna kan vara det svåraste, kompar femmålsskytten Ellen Voutilainen.
Efter 20 raka förluster med nuvarande kvalsystem fick ett finländskt damlandslag fira en sällsynt seger. 23–21-segern var Finlands första i tävlingssammanhang sedan EM-förkvalet 2021.
– Vi hade kunnat avgöra matchen tidigare. Vi missade minst åtta frilägen, konstaterar förbundskapten Tomas Westerlund.
Måltorka mot slutet
Viljan var åtminstone inte en bristvara hos något av lagen. Båda satsade fördomsfritt framåt i starten.
– Vi har pratat mycket om vad vi vill förmedla utåt och vad vi vill stå för. Det lyckades vi med hela matchen, säger Aarnio om sitt lags inställning.
I offensiven såg det lovande ut för finländsk del, men bakåt fanns det en del att jobba på i första halvlek. Gästerna högg på det mesta och höll jämna steg med giftiga kontringar.
Närmare halvtid skapade Finland sig en lucka. Man låg fyra mål före efter att Voutilainen hunnit få in 14–10 precis före paus.
Hemmalaget var piggare under första halvan, och mycket talade för att man skulle kunna trötta ut sina motståndare i andra. Det blev ändå lättare sagt än gjort, efter trubbighet framåt.
– Anfallsmässigt har vi lite för dåligt bolltempo i vissa stunder. Det behöver vi bli bättre på, och det gäller också man-man-försvaret samt frilägena, säger Westerlund.
Roterade friskt
Man höll sig några bollar före under hela andra halvlek, men lyckades aldrig skaka av sig Kosovo.
I stället blev det total måltorka under sista kvarten. Mellan Patricia Anckars 22–17 och Natascha Foleys 23–20 hann det nämligen gå över tio minuter.
– Kanske är det nervositet, en missar efter att en annan gjort det och då blir det en stress. Jag försökte prata om det under timeouten, att inte gå rakt mot målvakten, konstaterar Westerlund.
Förbundskaptenen spred ut ansvaret åt många håll under matchens lopp.
– Vi har i långa tider pratat om att ifall vi ska klara oss som lag så måste alla kunna bidra, oavsett om man gör det i tre eller femtio minuter.
Repris på söndag
Värst spännande blev matchen ändå inte. Ett tryggt försvarsspel säkrade till slut en efterlängtad seger.
– Visst brände vi en del lägen, men försvaret var stabilt. Att släppa in 21 mål i en landskamp är bra, poängterar Voutilainen.
– Efter höstens krigarinsatser mot Kroatien och Frankrike känns det som att vi nu får belöning, menar Aarnio.
– Jag är väldigt glad för tjejernas skull, med tanke på allt jobb de lägger ner och alla läger vi haft, hyllar Westerlund.
På söndagen möts lagen på nytt, då i Kosovos huvudstad Pristina.
– Det gäller att våga vinna igen. Vi ska komma ihåg att vi spelade fantastiskt bra i dag i långa stunder. Det handlar om små detaljer, som samtidigt kan vara det som är svårast att ändra på. Men vi står på en stabil grund, avslutar Voutilainen.
Artikeln uppdaterad med kommentarer klockan 20.57.