Inkomstutvecklingen fortsätter sacka efter både för kvinnor med och utan barn.
En ny forskning från intresse- och serviceorganisationen Teknikens akademiker TEK och Tammerfors universitet visar att barnafödande sänker kvinnors inkomster avsevärt. Effekten varar dessutom länge.
Mellan 30 och 40 års ålder växer männens årsinkomster med ungefär 20 000 euro, från cirka 40 000 euro per år till 60 000 euro.
För kvinnor ökar inkomsterna endast med 10 000 till 15 000 euro, från cirka 35 000 euro till mellan 45 000 och 50 000 euro.
Männens inkomster ökar alltså nästan dubbelt så mycket under den karriärfasen.
Susanna Bairoh, forskningschef på TEK, säger att de väntade sig att det skulle finnas skillnader, men inte så omfattande och långvariga.
– Det var en deprimerande upptäckt.
Singelmän tjänar mindre
I forskningen granskas årsinkomsterna för högskolutbildade födda åren 1960–1980. Alla de som undersöks har en högskoleexamen inom teknik, naturvetenskap eller informations- och kommunikationsteknik.
Bland kvinnor hade de utan barn de högsta inkomsterna, men även dessa kvinnor hade cirka 10 000 euro mindre i årsinkomster än män som hade fått barn.
För männen gäller helt det motsatta.
För män kan det till och med löna sig ekonomiskt att ha familj. Män utan partner har nämligen i regel långsammare inkomstutveckling än män som bor med en partner.
Bairoh hänvisar till begreppet Fatherhood Premium, den ekonomiska fördel män får när de får barn.
– Män som följer familjenormer belönas. De får högre inkomst om de har en stabil livsstil, är i ett äktenskap och får barn.
Fastän en kvinna återvänder till arbetet ganska snabbt efter att ha fått barn påverkas ändå inkomsterna.
Det här kan bero på att kvinnor med barn är mer benägna att tacka nej till exempelvis ledaruppgifter eller projektanställningar som ger bättre betalt, eftersom det skulle kräva långa arbetsdagar eller mycket resande.
En typ av diskriminering
Föreningen Mothers in Business stämmer in. Många stereotyper inom arbetslivet skapar dåliga förutsättningar för familjer.
Många föräldrar känner oro över hur de ska kunna kombinera karriär med familjeliv, säger verksamhetsledare Jenny Söderman.
I en ny arbetsgivarundersökning listar de åtgärder som kan öka jämställdheten mellan föräldrar på arbetsplatserna.
Ett förslag är att även den förälder som inte föder barnet ska få gå på rådgivning eller fertilitetsvård under arbetstid. Möjligheterna till deltidsarbete för föräldrar kan även förbättras.
– Det vore fantastiskt om arbetsplatserna stödde det jämställda föräldraskapet från allra första början, säger Söderman.
Söderman lyfter vikten av att råda bot på graviditets- och familjeledighetsdiskriminering, alltså när den anställdas arbete eller arbetsmöjligheter saboteras på grund av graviditet eller familjeledighet.
Det kan ta sig uttryck genom att den gravida eller familjelediga anställda sägs upp eller inte får förlängt vikariat. Att den anställdas lön eller löneutveckling påverkas negativt är också exempel på sådan diskriminering.
– Det måste få ett slut nu för att vi ska kunna stödja familjer i arbetslivet.
Mer tid hemma tillsammans
Familjeledighetsreformen från 2022, som gav båda föräldrarna en egen kvot på 160 föräldrapenningsdagar, har fått pappor att ta ut fler familjeledighetsdagar än tidigare.
Av dessa kan man överföra upp till 63 dagar till den andra föräldern, vilket majoriteten gör.
Söderman på Mothers in Business tycker att systemet kan utvecklas ytterligare.
I Finland får föräldrar vara hemma samtidigt med barnet under högst 18 vardagar, i Sverige får föräldrarna 60 dagar ledigt samtidigt, så kallade ”dubbeldagar”.
– De dagar då föräldrarna är hemma samtidigt med bebisen har gett särskilt mödrar ökat välbefinnande. Det vore bra om Finland tar modell av Sverige och överväger om man kunde förlänga de dagar då föräldrarna är hemma tillsammans.
Har du själv upplevt eller sett att föräldraskap påverkar möjligheterna på jobbet? Berätta gärna!