Egentliga Finlands välfärdsområde Varha planerar att samla mer av den svenskspråkiga social- och hälsovårdsservicen i Åbo och kranskommunerna under ett och samma tak.
Om allt går väl öppnar den nya Kaskisbackens social- och hälsocentral sina dörrar för välfärdsområdets invånare år 2027.
Hälsocentralen kommer att fungera i samma utrymmen där Åbolands sjukhus fanns förut, i Kaskisbacken i Åbo centrum. Det familjära gula huset, som är planerat av Erik Bryggman och byggt år 1951, får en grundlig renovering innan det. Dessutom byggs också en ny del för hälsocentralens behov.
Kaskisbackens social- och hälsocentral kommer att vara helt och hållet tvåspråkig.
– Det här är grundservice för alla. Det är första gången vi öppnar en social- och hälsovårdscentral med alla dessa tjänster under samma tak, och helt och hållet på två språk. Det är en ”kronjuvel” för välfärdsområdets tvåspråkiga service, säger Mikko Pakarinen, resultatområdesdirektör vid Egentliga Finlands välfärdsområde.
Enligt Miia Lindström, specialsakkunnig inom barn, unga och familjer vid välfärdsområdet, är tanken är att betjäna hela den svenskspråkiga befolkningen i Åbo och kranskommunerna.
– I Åbo finns för tillfället ingen social- och hälsohelhet som fungerar på två språk, och det är det vi vill se på Kaskisbacken. Det finns ungefär 11 000 svenskspråkiga i Åbo och det bor svenskspråkiga runtom hela Egentliga Finland. Därför tror vi att det finns ett stort behov av svenskspråkig och tvåspråkig vård, säger Lindström.
Enligt Lindström erbjuder hälsocentralerna i Pargas och Kimito svenskspråkig service och det fungerar bra. De här centralerna kommer att finnas kvar och tjänsterna kommer inte att ändras. Kaskisbackens social- och hälsocentral ska betjäna framförallt Åbobor och personer som bor nära Åbo eller till exempel pendlar till Åbo för jobbets skull.
Vård för både de yngsta och de äldsta
Den nya social- och hälsocentralen kommer att erbjuda ett brett serviceutbud med både brådskande och icke-brådskande läkar- och skötarvård. Det kommer också att finnas tjänster för barn, unga och familjer samt social- och terapitjänster. Kunder kan också få laboratorieservice och röntgen.
Finns det tillräckligt med tvåspråkig och framför allt svenskspråkig personal för att kunna erbjuda ett så brett utbud av olika slags tjänster?
– Vi har erfarenhet av att ordna tvåspråkig service i Pargas och Kimitoön och också delvis i Åbo och andra kommuner. Men att koncentrera tvåspråkiga tjänster kräver arbete. Vi kartlägger för tillfället personalens intresse att arbeta tvåspråkigt.
Hur stort är intresset?
– Personal har tagit kontakt, frågat om det och önskat komma dit och jobba, så det finns nog intresse. Man kan arbeta tvåspråkigt fast man har finska som modersmål. Man kan alltid förbättra sina språkkunskaper. Det är attityden som är det viktigaste, att man vill ge tvåspråkig service, säger Lindström.
Svenskspråkiga har en chans att påverka sin framtida vård
På välfärdsområdets hemsidor finns en enkät riktad till svenskspråkiga invånare i Egentliga Finland. Enkätens syfte är att kartlägga behovet av svenskspråkig service inom vården.
– Vi undrar om svenskspråkiga, som bor till exempel i Nådendal eller i S:t Karins, väljer att åka till Kaskisbacken för tvåspråkig service, eller väljer de en hälsocentral som ligger närmare, även om man där kanske inte alltid får all service på sitt modersmål? säger Lindström.
Enkäten är öppen under mars och svaren används för att planera den tvåspråkiga servicen i Kaskisbacken.