Vi har åkt ut till ett industriområde utanför Jyväskylä. Hit kommer stadens fem vätgasbussar på kvällarna för att fylla tankarna.
Just nu är det bara en firma som får tanka det explosiva ämnet i bussarna.
Joel Kalmari drar betalkortet i terminalen och kopplar tankpistolen till stadsbussen. Det börjar väsa och ett trycktest kör i gång. Vätgasen får inte börja läcka.
Fueling is in progress – tankning pågår – ljuder snart från en monoton robotröst i terminalen.
Stort stöd från biljätten Toyota
Just nu är Jyväskylä nav för ett stort test av det som tros vara framtidens bränsle.
Ingen annanstans i Norden har så många vätgasbussar testats i linjetrafik under lika hårda, vintriga förhållanden som den här vintern i Jyväskylä.
Det som gör testet möjligt är ett stöd på cirka tio miljoner euro från Toyota som bygger sina rallybilar i Finlands rallyhuvudstad Jyväskylä.
Världens största biltillverkare har grundat en stiftelse för att testa gröna lösningarna på plats och ställe.
Den lätta trafiken, personbilar och skåpbilar, går mot att bli utsläppsfri när elbilar växer i popularitet.
Men när det gäller tunga fordon går det långsamt. Långfärdsbussar och långtradare drivs ännu med fossil diesel.
Batterier, alltså el, är inte nödvändigtvis rätt lösning för den tunga fordon, eftersom de tar utrymme av lastförmågan.
Dessutom skulle det kräva enormt snabba laddstationer längs vägarna.
Det är här som vätgas kommer in i bilden som en möjlig lösning.
Tankstationer saknas
Precis som i Helsingfors och många andra städer har Jyväskyläs kollektivtrafik satsat på elbussar. De fungerar, men de bär på tonvis med batterier som kräver flera timmars laddning varje dag.
De fem vätgasbussarna som testas tankas däremot fulla på en kvart.
Jyväskyläborna gillar de nya vätgasbussarna:
Vätgasen som används är grön, producerad med el från vindkraft.
Varför har då vätgasen inte redan ersatt dieseln inom buss- och långtradartrafiken?
De stora fordonstillverkarna är redan på god väg med vätgasfordon.
De fem portugisiska vätgasbussarna som kör i Jyväskylä sedan förra sommaren har fungerat som väntat, även om kylan orsakat lite problem.
Utmaningen för vätgasen är att det saknas tankstationer. Och att bränslet är för dyrt.
Ett kilogram vätgas kostar 12,64 euro vid pumpen.
Koiviston Auto som sköter busstrafiken får stöd för gasen som är dyrare än andra drivmedel. De får också rabatt på hyran av bussarna.
– Att köra på vätgas är inte lönsamt utan offentligt stöd. Men stiftelsen gjorde det möjligt att starta det här försöket. Bara vi får upp volymerna tror vi att det kan bli lönsamt med vätgas, säger Esa Eerola, programchef på Cefmof.
Vätgasen måste testas i riktiga projekt, så vi kan lösa den tunga trafikens hållbarhet, säger Kari Ström i Jyväskylä:
Esa Eerola tror att ett pris på tio euro per kilogram skulle göra vätgasen mer intressant.
– Då börjar det bli jämförbart med bensin och diesel. Vi tror att vätgas blir viktigt för den tunga trafiken. Om fem till tio år kommer vi att se långtradare som kör på vätgas här i Jyväskylä och på våra riksvägar.
Dröjer minst tio år
Peter Lund, professor emeritus i teknisk fysik på Aalto-universitetet, ser positivt på testet i Jyväskylä. Men han bedömer att det tar längre tid vad Esa Eerola hoppas på innan vätgas slår igenom.
– Kommersiell användning av vätgas i trafiken ligger långt fram i tiden. Realistiskt sett kan vi börja se lite större användning mot slutet av 2030-talet. Men det kan ta längre än så.
Vätgas som fordonsbränsle dras med dålig verkningsgrad. Mycket energi går till spillo, först när vätgasen skapas med ström och sedan när vätgasen omvandlas till ström igen till bussens elmotor.
Åtminstone 60–70 procent blir till spillvärme. Det är stor skillnad jämfört med en batteribuss som har omkring 90-procentig verkningsgrad.
Men också bensin- och dieselmotorer har stora förluster och därför bör driftskostnaderna för vätgasfordon jämföras med dem.
Lagrar överskott från vindkraftverken
Politikerna kommer att fortsätta beskatta de fossila bränslena hårt och i något stadium kan den gröna vätgasen då bli mer fördelaktig.
Vi har ofta överskott från vindkraftsproduktionen i Finland och när elen är billig skulle stora mängder vätgas kunna produceras.
– Vind- och solkraft kommer att dominera energimarknaden på sikt. Den energin går att lagra som grön vätgas och gasen kan i själva verket bli ett av de viktigaste bränslena i framtiden, säger Peter Lund.
Det kräver att forskarna tar fram billigare sätt att producera och lagra vätgas. Enligt Karoliina Honkala, professor i kemi vid Jyväskylä universitet, är det bråttom med nya genombrott.
– Det vore härligt om vi kunde hitta bättre lösningar redan inom fem år. Det jobbas mycket överallt i världen med det här.
Hur ser du på framtiden för vätgas som bränsle? Skulle du själv vara intresserad att köra med vätgas eller åka i en vätgasbuss? Berätta i kommentarsfältet!