När USA anföll Iran på lördagen den 28 februari publicerade USA:s president Donald Trump ett inspelat tal på sina sociala medier.
Där sa han att Iran och dess regim utgjorde ett omedelbart hot mot USA och landets allierade och att man därför inlett ett koordinerat anfall.
Med andra ord: Man agerade i förebyggande syfte och i självförsvar. Det är också hans motivering till varför han gjorde det genom nödlagar och inte bad kongressen om godkännande.
Under de senaste dagarna har det ändå varit svårt att navigera mellan all information från Trumpadministrationen eftersom den varit inkonsekvent.
En minister säger ena stunden något, för att Trump kort därefter ska säga något annat.
De här är USA:s uttalade mål
Donald Trump ställde sig inte inför den samlade presskåren under krigets första två dagar utan kommunicerade sporadiskt med under ett dussin medier per telefon.
På måndagen, alltså dag tre, höll han en presskonferens där han redogjorde för USA:s mål med kriget.
Se Trump sammanfatta målen:
I sitt första uttalande på lördagen gjorde Trump det tydligt att han hoppades på regimskifte i Iran.
– USA stöder er med överväldigande styrka och förödande kraft. Nu är tiden inne för att ta kontrollen över ert öde och släppa lös den blomstrande och lysande framtiden som är inom ert räckhåll, sa han till iranierna.
Men i talet på måndagen, där han gick igenom de amerikanska målen, nämnde han ingenting om regimskifte.
Strävar USA efter regimskifte?
Det hade däremot försvarsminister Pete Hegseth gjort under en presskonferens några timmar tidigare.
Se vad Hegseth sa om regimskifte:
– Men regimen har verkligen bytts ut, sa Hegseth.
USA och Iran har effektivt slagit ut iranska politiska och militära ledare, inklusive Irans högsta ledare ayatolla Ali Khamenei. Men hittills är det oklart vem det är som styr i Iran.
Så frågan är: Till vad har regimen bytts ut?
I samband med att Donald Trump träffade Tysklands förbundskansler Friedrich Merz i Vita huset på tisdagen kan orsaken till att man inte längre talar om regimskifte ha fått en förklaring.
– De flesta vi hade tänkt oss är nu döda. Nu har vi en till grupp, men de kan också vara döda utgående från rapporter. Så nu har vi en tredje våg på väg.
Trump sa att det värsta scenariot skulle vara att nästa ledare, vem det än blir, kan vara ”lika illa” som dess företrädare.
Vilken är Israels roll?
Men på måndagen kom ändå USA:s utrikesminister Marco Rubio med ytterligare en förklaring till varför USA var tvunget att anfalla Iran.
Se vad Rubio sa om varför USA anföll:
Utgående från det här verkade det alltså vara Israel som hade bestämt sig för en attack, och det fick USA att gå med i kriget.
Det gav upphov till frågor om vem som egentligen har överhanden. USA eller Israel?
Hur som helst tillbakavisade Donald Trump det här under tisdagens presskonferens med Friedrich Merz.
– Om något så var det jag som tvingade Israels hand.
I övrigt nämnde Rubio bara att USA strävar efter att förstöra Irans ballistiska robotkapacitet och dess flotta – ingenting om kärnvapen.
Var Iran i färd med att tillverka kärnvapen och robotar med lång räckvidd?
Argumenten om kärnvapen och de interkontinentala ballistiska robotarna verkar vara Trumpadministrationens huvudsakliga argument för kriget, utgående från Trumps, Rubios och Hegseths uttalanden.
Trumpadministrationen argumenterar för att Iran aldrig kan få tillåtas ha kärnvapen. I mars i fjol bedömde amerikansk underrättelse (sida 26) att Iran inte är i färd med att bygga ett kärnvapen.
Trump sa också i sitt första tal att Iran utvecklar robotar med lång räckvidd som ”nu kan hota våra goda vänner och allierade i Europa, våra trupper utomlands och snart också nå USA”.
Det finns enligt två källor till CNN inte underrättelseuppgifter om att Iran strävar efter att ha ett program för interkontinentala ballistiska robotar för att anfalla USA. Den bedömningen görs också på Fox News.
I fjol slog Pentagons försvarsunderrättelsetjänst fast att Iran skulle kunna ha sådana vapen till år 2035 ”om Teheran beslutar sig för att utveckla den förmågan.”
Fler motsätter sig kriget än stöder det
Vita husets skiftande officiella målsättningar för kriget och frågor om vilket stöd de har i amerikanska underrättelseuppgifter har också bidragit till oklarhet kring hur länge det här kriget kan pågå.
Enligt Trump kan kriget pågå i flera veckor, allting hänger på när USA har nått sina mål. Men USA har enligt honom kapacitet att kriga ”för evigt”. Just nu sägs man ändå ha uppnått mer än man tänkt sig på kort tid.
Fortfarande är stödet bland amerikanerna inte särskilt högt.
Över hälften av amerikanerna motsätter sig kriget som är USA:s största militära operation sedan invasionen av Irak 2003, sett till mängden stridskrafter i regionen.
Källor: Reuters, AP, AFP