– En av de viktiga lärdomarna är att det nordiska samhället är ganska välutrustat för olika kriser, säger Mika Salminen.
Salminen är numera överdirektör för Institutet för hälsa och välfärd THL. När coronapandemin nådde Finland för sex år sedan var han en av de experter som i offentligheten redogjorde för smittläget.
– En ny pandemi kan komma när som helst, världen är full av olika sorters virus som över tid kan börja smitta människor. Vi har inte sett en riktigt ordentlig influensapandemi på länge, säger Mika Salminen.
– Nästa pandemi blir med hög sannolikhet annorlunda än den här pandemin. Det gäller ju väldigt mycket att tänka på flexibilitet, säger Anders Tegnell.
Under coronapandemin var Tegnell statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten i Sverige.
Salminen och Tegnell utbytte erfarenheter och diskuterade beredskapen inför nya pandemier på kulturcentret Hanaholmen i Esbo på onsdagen.
Olika sätt att tackla pandemin
Finland och Sverige hanterade coronakrisen olika, men Salminen och Tegnell är överens om vad som fungerade och vad som gick fel under coronapandemin.
Finland hade betydligt striktare coronarestriktioner än Sverige och under den första coronavågen dog många äldre i Sverige.
Tegnell konstaterar att Sverige inte skyddade de äldre tillräckligt effektivt.
- En pandemi måste hanteras av hela samhället, man kan inte tro att sjukvården ska klara av den eller så. Vi hittade svaga punkter i våra samhällen som äldrevården och våra invandrare, säger Tegnell.
Samtidigt säger Tegnell att besöksförbuden inom sjukvården i vissa fall var onödigt strikta.
– Jag tycker nog att man som patient har en rättighet att träffa sina anhöriga en sista gång om man är väldigt sjuk.
Sverige lät barnen gå i skola
– Det bästa vi gjorde var att hålla skolorna öppna. Det har gjort väldigt stor skillnad för väldigt många barn i Sverige. Nu efteråt får man signaler om det hela tiden från barn och lärare, säger Tegnell.
I Finland fick barnen under perioder gå i skola på distans.
– Vi borde inte ha stängt skolorna och universitet för så lång tid, kanske inte alls, säger Salminen.
Barn och ungdomar blir väldigt sällan allvarligt sjuka av covid-19, men de drabbades ändå av pandemin.
– Barnen satt ensamma inomhus och hade inte normala sociala utvecklingen som de behöver, säger Salminen.
Hur klarar vi nästa pandemi?
Mika Salminen är besviken på att många länder stängde sina gränser.
– Speciellt inom Norden borde vi ha klarat av att tackla pandemin tillsammans och inte så att var och en fattar sina egna beslut, säger Salminen.
Både han och Tegnell hoppas att samarbetet blir bättre när länder nästa gång ska fatta beslut om åtgärder för att förhindra smittspridning.
Mika Salminen vill inte i detalj berätta om Finlands beredskap inför nästa pandemi.
– Det här är ju sådant som vi inte diskuterar öppet. Men vi är nog bättre förberedda, säger Mika Salminen.
Enligt Salminen är det bra att vi i stället för flera hundra kommuner nu har större välfärdsområden som har hand om vården.
– Där har gjorts ganska mycket jobb redan nu och det kommer att göras ännu mera.
Alla pandemier är olika
Tegnell säger att det är utmanande att ha tillräcklig beredskap inför nästa pandemi eftersom man inte vet vilka virus det handlar om, hur de smittar och hur dödliga de är.
Krisberedskapen i Finland var betydligt bättre än i Sverige när coronapandemin slog till år 2020.
Det fanns bland annat lager med munskydd och annan skyddsutrustning som kunde användas inom vården och äldreomsorgen i Finland.
– Nu är vi kanske lite mer lika, men jag tror fortfarande att vi har väldigt mycket att lära oss av Finland när det gäller att ha en beredskap på samhällsnivå, säger Tegnell.