BRYSSEL USA:s och Israels krig mot Iran som inleddes på lördagen sprider sig snabbt och hotar att dra in Europeiska unionen.
Konflikten började med amerikanska och israeliska attacker mot Iran, men har sedan spridit sig över hela Mellanöstern. Iran har svarat med robot- och drönarattacker över hela regionen, inklusive EU-landet Cypern.
Säkerhetspolitiske experten Chris Kremidas-Courtney följer utvecklingen från Aten, samtidigt som Grekland har skickat krigsfartyg och stridsflyg för att skydda Cypern från iranska hot efter en drönarattack mot den brittiska basen Akrotiri.
Cypern, som för närvarande håller i ordförandeskapet för EU:s ministerråd, har tvingats skjuta upp informella ministermöten på grund av säkerhetsläget. Bland annat USA har uppmanat sina medborgare att ompröva resor till Cypern.
– Kriget har redan kommit till EU:s gränser, säger Kremidas-Courtney i en intervju för Svenska Yle med hänvisning till de växande spänningarna i regionen.
Grekland skickade krigsfartyg till Cypern
I söndags slog en iransk drönare ner i närheten av den brittiska militärbasen på Cypern, vilket snabbt höjde spänningarna i regionen.
Grekland reagerade snabbt och skickade två moderna fregatter och fyra stridsflygplan till Cypern.
En av fregatterna är ett av Greklands nyaste fartyg, nyligen levererat från Frankrike och utrustat med avancerat luftförsvar.
– Man frågar sig om vi lever i 2026 eller antiken, där den grekiska flottan rycker ut för att skydda Cypern från perserna, säger Kremidas-Courtney om utvecklingen.
Kremidas-Courtney varnar för växande risker i regionen. Förutom den grekiska flottan kan även turkiska fartyg dyka upp i området för att övervaka utvecklingen, vilket riskerar att skapa potentiellt farliga möten till havs.
Samtidigt har EU:s utrikeschef Kaja Kallas sammankallat till ett informellt videomöte i dag där EU-länderna och länderna vid Persiska viken diskuterar möjliga utvägar ur krisen.
Varning för energikris
Utöver den militära upptrappningen varnar Kremidas-Courtney också för de betydande konsekvenser som krisen kan få för den globala energiförsörjningen.
Investeringsbanken J.P. Morgan uppskattar att priset på Brent-olja kan nå 100–120 dollar per fat om stängningen av Hormuzsundet varar längre än tre veckor.
Stängningen av Hormuzsundet har redan stoppat olje- och gastransporter. Om situationen fortsätter måste produktionen ställas in helt när lagerlokalerna fylls.
– När du inte kan lasta fartyg och ta ut dem börjar lagringstankarna fyllas, förklarar Kremidas-Courtney.
Energikrisen skulle få omfattande konsekvenser och påverka hela industrisektorn, från plastproduktion och tillverkning till transport och logistik.
Kremidas-Courtney menar att man också i EU måste förbereda sig på störningar i leveranskedjorna samt panikartat köpande och hamstring om osäkerheten sprider sig.
Europeiska kommissionen har sammankallat ett möte med experter i dag, onsdag, för att diskutera konsekvenserna av krisen för unionens energiförsörjning och konkurrenskraft.
– Jag tror vi är tre veckor bort från en möjlig stor energikris, säger Kremidas-Courtney om läget.
EU-länder söker gemensam riktlinje
Kremidas-Courtney ser en central roll för EU i diplomatin gentemot både USA och Iran. Europa skulle ha en unik möjlighet att främja en förhandlad fred eller åtminstone en frysning av konflikten.
EU-ländernas reaktioner har ändå varit delade. Spanien har fördömt USA:s och Israels attacker som olagliga, och premiärminister Pedro Sánchez vägrade låta amerikanerna använda spanska baser. Även Turkiet har kallat attackerna olagliga.
Många andra EU-länder, inklusive Tyskland, har varit mer försiktiga i sina bedömningar. Tyskland har fördömt den iranska regimens agerande mot sitt eget folk, men undvikit direkta ställningstaganden om lagligheten i USA:s och Israels attacker.
– Medlemsländerna kämpar med att komma underfund med på vilken sida man borde ställa sig i konflikten, säger Kremidas-Courtney.
Han betonar att två saker kan vara sanna samtidigt: att hoppas på att den grymma regimen i Iran faller och att motsätta sig tillvägagångssättet för att åstadkomma ett regimskifte.
– Men i tider av krig finns det inte alltid utrymme för nyanser, sammanfattar säkerhetspolitiska experten Chris Kremidas-Courtney.