Ursprungligen var Fantomen en enradig seriestrip som utkom varje dag med start i februari 1936. Superhjälten Fantomen, som kämpar för det goda, fyllde alltså nyss 90 år.
Serien, som skapats av Lee Falk, blev fort populär. Redan 1940 landsteg Fantomen i Finland i och med att tidningen Karjalainen började publicera den.
Om populariteten avtog i USA, så skedde det motsatta i Europa. I synnerhet i Norden togs Fantomen emot med öppna armar.
I Sverige grundades tidningen Fantomen 1950. I det här skedet blev det också uppenbart att de reguljära seriestripparna inte räckte till för att fylla en serietidning som utkom varannan vecka.
Därför började den svenska tidningsredaktionen producera material på eget initiativ med nordiska serietecknare som regelbundet försåg tidningen med Fantomenäventyr.
En av de mest långvariga och produktiva serietecknarna var finska Kari Leppänen, som ritade Fantomen från slutet av 1970-talet fram till början av 2010-talet.
Varför har Fantomen varit så otroligt populär i Finland och i Sverige?
– Det är en svår fråga. Fantomen är en superhjälte som saknar superkrafter, och kanske är det just hans mänskliga sida som i årtionden tilltalat nordiska läsare, säger serietecknaren och samlaren Jyrki Vainio.
Det finns kanske också något lite präktigt och medelsvenssonaktigt över Fantomen som gjort honom så rumsren i folkhemmet.
Fantomen står för det goda, han är hjälpsam och duktig, och till och med en förstående familjefar när det behövs.
– Fantomen har alltid haft en betydligt bredare emotionell palett om man jämför med andra amerikanska superhjältar som Stålmannen eller Batman.
Vainio påpekar också att Fantomen har en egen moralkod som förbjuder honom att döda sina fiender.
På sin höjd diskuterar han spydigt med sina motståndare som tagit honom till fånga.
Samhällsmedvetna Fantomen
Det finns ytterligare en aspekt som förklarar den nordiska framgången, säger Jyrki Vainio.
Han syftar på den postkoloniala diskussionen som i tidningen Fantomen togs på största allvar.
– När de tidigare kolonierna till exempel i Afrika blev självständiga på 1960-talet var det här något som unga läsare kunde ta del av i form av ett äventyr i seriemagasinet.
Fantomenredaktionen i Sverige har alltid varit bra på att fånga upp trender och samhällsfenomen och ge dem en alldeles egen tolkning.
Ända in på 1990-talet låg tidningen på tidens puls.
Under senare år har aktualitetsprägeln ändå fått ge vika. I och med att serieskaparna, läsarna och fansen blivit äldre, har i stället bevarandet av det gamla blivit allt viktigare.
Den berättigade frågan lyder alltså: Hur mår egentligen 90-åringen i dag?
– Åldringens värld har krympt och i Finland utkom den sista Mustanaamio-tidningen år 2010. Tidningen omhuldas väl i dag mest av nostalgiska, äldre män, säger Vainio.
Inte heller i Sverige är populariteten längre på topp och precis som Jyrki Vainio konstaterar består läsarna i dag främst av äldre fans.
Under coronapandemin hade många ändå tid och anledning att fundera över sin barndom.
Där erbjöd de gamla serietidningarna både glädje och trygghet.
Också för Jyrki Vainio.
– Det finns något speciellt hos Fantomen som tilltalar mig och som tar mig tillbaka till 1980-talets bilresor och stugliv.
Har du särskilda minnen av Fantomen? Berätta i kommentarsfältet!