Juho Karhu befinner sig långt hemifrån. Hans hem finns i en segelbåt som just nu står på landbacken på Grönland.
Solen skiner och det är en vacker vårvinterdag i Vasa. Juho Karhu har tagit in på ett hotell på Vasklot. Han behöver ta sig lite tid för att vårda utrustningen och för att inhandla mat.
Han är nämligen mitt i ett äventyr. Han skidar på isen längs med kusten, från Raumo ända upp till Kemi. Det är åtminstone planen.
Att ta sig från Raumo i Satakunta upp till Vasa har tagit honom en och en halv vecka. Hotellet på Vasklot var perfekt så till vida att han kunde skida upp från isen på Södra Stadsfjärden rakt fram till dörren.
Kan bli mellan 20 och 80 kilometer per dag
Han skidar alltså, men tar också hjälp av ett par drakar, som han har med sig i den packning på över 50 kilo som han drar efter sig.
Om han skidar utan hjälp av vinden blir det kring 20 kilometer per dag. Det bästa resultatet är mellan 70 och 80 kilometer, och då tillryggalades största delen med hjälp av drakarna.
Han bedömer att kring hälften av resan har gjorts med hjälp av drakarna. Alltså att vinden dragit honom framåt.
Nu när han pausar i Vasa ska han bland annat handla mat. När han laddat upp räcker maten i fem-sex dagar.
– Och så ska jag vårda utrustningen, torka tältet och sovsäcken. Jag har också fått ett litet hål i tältet, så det ska jag fixa här nu, säger Karhu.
Vatten på isen och i luften
Även om solen skiner just denna torsdag, så har inte vädret varit lika medgörligt hela tiden.
– För ett par dagar sedan var det väldigt svårt med vind och regn. Det var också mycket vatten på isen, säger Karhu.
Det mildare vädret har försvårat resan de senaste dagarna, konstaterar Karhu.
Har du funderat på vad du riktigt håller på med?
– Då i regnet när alla saker var genomblöta och man kröp in i ett vått tält för att sova, då funderade man nog om det här alls är vettigt. Men lyckligtvis var redan nästa dag lite soligare.
Men varför får man för sig att skida 700 kilometer upp längs kusten?
Karhu säger att han länge velat göra en längre vintervandring, och han tycker om att röra sig i skärgården och längs kusten. Nu i år fick han den isvinter han väntat på.
Det finns förstås hinder på vägen. Broar och farleder, till exempel. I Björneborg tog han sig upp på land för att undvika farleden. I Kristinestad kunde han ta sig över farleden, eftersom den hade hunnit frysa igen.
I Vasa undvek han farleden genom att skida söder om hamnen och in till Södra Stadsfjärden. När han lämnar Vasa tar han sikte på Sandö och Brändö och sedan vidare norrut.
Rör er på isen, men använd huvudet
Det är tyst och tomt på isen. Karhu har inte stött på värst många människor under sin resa.
– Om det är helg och solen skiner, då ser man folk ute på isen. Men de är ändå förvånansvärt få till antalet.
Karhu uppmanar folk att ta sig ut på isen, när det nu finns möjlighet till det. Men han tillfogar att det förstås ska göras på ett vettigt sätt.
I Finland tycker han sig se att folk har delats upp vad gäller att röra sig på isen.
– Vissa tycks inte ha några begränsningar och beter sig lite dumdristigt. Men så finns det också folk som kanske skulle vilja röra sig ute på isen men som inte vågar. Och det är synd att det blivit så.
Du är inte rädd för att gå genom isen?
– Man måste givetvis akta sig för det. Man måste försöka lära sig ”läsa” isen. Vi har rört oss på Grönland och i Alaska och kanske lärt oss det.
Bor på segelbåt med sambo och hund
Med ”vi” syftar han på sig själv, sambon Sohvi Kangasluoma och deras hund. De bor tillsammans i den segelbåt som nämndes i början av texten.
Det här är den första vintern på 6-7 år som man inte bor på båten, och lämpligt nog är det samtidigt en bra isvinter i Finland.
Med båten rör de sig i de arktiska områdena. För ett par år sedan seglade de Nordvästpassagen mellan Alaska och Grönland.
Kangasluoma är forskare och själv gör Karhu videomaterial till Youtube. 380 000 personer prenumererar på hans kanal.
Karhu säger att de rör sig där det är ”kallt och vackert”.
Varför denna dragning till kyla och is? Många har säkert svårt att förstå det.
– Jag tycker att man borde förstå det, till exempel nu när solen skiner här på isen utanför Vasa. Vi gillar den arktiska naturen och att skida och vandra där.
Karhu trivs nog också i varmare klimat, till exempel i Karibien.
– Men det passar mig kanske bättre om 20 år när jag börjar vara i pensionsåldern.
När Karhu nu fortsätter sin resa norrut ser temperaturen ut att fortsätta ligga på plus, åtminstone på dagarna.
Tror du att du lyckas ta dig ända till Kemi?
– Det är ganska 50/50. Blir det varmt och ostlig vind som driver bort isflaken från fastlandet, då blir det svårt.