När den finländska regeringen på torsdagen berättade att man vill skrota den lag som förbjuder kärnvapen på finsk mark for socialdemokraternas partiledare Antti Lindtman i taket.
Enligt Lindtman skulle Finland i så fall bli det enda landet i Norden som tillåter kärnvapen.
Kommentaren kan verka märklig eftersom Sverige och Danmark var de första som sträckte upp handen när Frankrikes president Emmanuel Macron i måndags erbjöd andra länder samarbete om landets kärnvapen som hittills varit en strikt nationell angelägenhet.
Dessutom är Finland det enda landet i Norden som i lag förbjuder kärnvapen.
Sverige kan tillåta kärnvapen
Sanningen är att synen på kärnvapen genomgår en historisk förändring i flera nordiska länder samtidigt.
Särskilt i Sverige går diskussionen het om att tillåta kärnvapen på svensk mark – åtminstone i krigstid. Hittills har hindret utgjorts av en bred politisk överenskommelse.
Exakt vad överenskommelsen med Frankrike innebär har statsminister Ulf Kristersson (M) inte förklarat, men det ska för tillfället inte handla om att placera ut kärnvapen i Sverige.
– Det handlar inte om att vi ska bli en kärnvapenmakt, men både vi och Danmark, Tyskland och Polen har dragit slutsatsen att vi är i ett unikt säkerhetspolitiskt läge där vi ska tacka ja till alla möjligheter för att öka samarbete som stärker Europas säkerhet, sa Kristersson i SVT:s Aktuellt.
För ett par veckor sedan öppnade ändå hans partikamrat, försvarsminister Pål Jonson för kärnvapen på svensk mark i krigstid. Och det största högerpartiet Sverigedemokraterna har under vårvintern argumenterat starkt för en sådan linje.
En politisk fråga
Men precis som i Finland är de svenska partierna till vänster tveksamma.
Socialdemokraterna ställer sig avvisande till samtalen med Frankrike och är entydigt mot kärnvapen på svensk mark. Vänster- och Miljöpartiet vill ha precis en sådan lag som högerregeringen i Finland håller på att avskaffa.
Så hur kommer Sveriges linje att förändras?
Det är svårt att säga. Som Karl Sörenson vid Totalförsvarets forskningsinstitut beskriver det i SR:s Studio Ett, har Sverige under några årtionden haft alla positioner man kan ha i kärnvapenfrågan.
När Sverige under 1950- och 1960-talen utvecklade egna kärnvapen var ärkesossen Olof Palme en av dem som drev på en egen atombomb. Sedan avvecklades plötsligt programmet och man undertecknade icke-spridningsavtalet 1968. Under kulmen av kärnvapenmotstånd var Sverige på vippen att skriva på FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen, men ändrade sig och gick istället med under Natos kärnvapenparaply.
När världen förändras, förändras också Sverige. Nu uppfattar många att hotet från Ryssland växer samtidigt som tilliten till USA minskar.
Danmark litar inte längre på USA
Inte heller Danmark eller Norge har någon lag som förbjuder kärnvapen. Däremot uteslöt bägge länderna i ett tidigt stadium av sina Natomedlemskap placering av kärnvapen inom ländernas gränser, samtidigt som man dragit nytta av Natos kärnvapenavskräckning.
Åtminstone i Danmark förändras nu bilden.
Tilliten till USA har kollapsat efter president Donald Trumps hot om att ta över Grönland och statsminister Mette Frederiksen sträckte därför villigt upp handen när Macron efterlyste frivilliga.
Vid en presskonferens sa hon att samarbetet med Frankrike inte innebär att man tillåter kärnvapen på dansk mark. Men samtidigt sa försvarsminister Troels Lund Poulsen att det inte kan uteslutas i framtiden.
Danmarks långvariga policy hindrade inte heller landet från att ha amerikanska kärnvapen placerade på Grönland mellan 1958 och 1965.