Den gröna porten intill Gårdsbacka skejthall i östra Helsingfors är lätt att missa.
Och trots att ingången är täckt av graffitikonstverk med skateboardtema känns dörrarna inte helt självklara att gå in genom.
”Den som vet, den vet” är ett passande uttryck i det här sammanhanget.
Väl innanför dörrarna möts man av trappor som leder nedåt i en gång som verkar oändligt lång.
För varje trappsteg blir ljuden allt tydligare. Smällande träbräden och däck i polyuretan som stöter mot metallrör. Glädjetjut då någon lyckas med sitt trick och frustrerade utrop då tricket än en gång inte landar som det ska.
Tommi Björklund tränar på sina tricks i hallen han kallar sitt andra hem. Han har skejtat i över 22 år.
– Jag har varit stammis här sedan jag var åtta år gammal, om jag minns rätt.
När Björklund och övriga skejtare inte är på plats, åker andra ivrigt omkring med tricksparkcyklar eller BMX-cyklar i hallen.
Just den här dagen är det ändå skejtarna som är i turen. Barn och unga vuxna susar förbi varandra på sina skateboards.
Det ser snabbt och koreograferat ut, så att ingen krockar med varandra.
”Vi behöver fler, absolut”
Hittills har skejtarna i huvudstaden haft endast den här hallen i Gårdsbacka för inomhusåkning.
Nu planerar staden nya utrymmen för skejtarna. En halv miljon euro har öronmärkts för ändamålet i år, men placeringen av hallen är ännu osäker.
Stadens satsning får definitivt tummen upp av Tommi Björklund.
– Helt sikabra! Vi behöver fler, absolut. En räcker inte i Helsingfors.
Björklund tillägger att den nya skejthallen gärna får vara på ett ställe dit det är enkelt för många att komma.
Mera som en livsstil
Jenna Tolmala och Eino Pokkinen är på väg in i hallen för att åka. De lyser upp då de får höra att Helsingfors stad planerar att öppna en ny hall och vill omedelbart veta var.
Både Tolmala och Pokkinen är nöjda med den nuvarande skejthallen och påpekar att den har bra variation. Den lämpar sig för skejtare på olika nivåer.
Då det blir tal om trängsel berättar Tolmala att man ibland måste vara taktisk i hur man rör sig för att inte krocka. Det leder till att man ibland måste vänta länge på sin tur.
Påverkar trängseln hur ofta ni besöker hallen?
– Ibland kanske. Om man vill komma hit på en lördag mitt på dagen, så vet man att det är mer folk än mitt i veckan, säger Pokkinen.
Tolmala, Pokkinen och Björklund säger alla att skejtning inte bara är en hobby för dem, utan också en livsstil.
– Man gör det med hela sitt väsen, säger Tolmala.